Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Men deremot har Ryssland afträdt genom försäljning
till Förenta Staterna det land, som Byssland egde i Norra
Amerika1). Afträdelsen gjordes år 1867. Slutligen har
Ryssland genom Pariserfreden 1856 förlorat sitt välde öfver
Donaumynningen. Ett landområde afträddes och Pruth med
Donau är icke längre riksgräns. Och på samma gång blef
på denna sida af ryska riket äfven en annan inskränkning
Ryssland ålagd genom Pariserfreden nämligen att Svarta
hafvet blef ett neutralt haf. Ryssland egde icke att hålla
någon krigsflotta på Svarta hafvet ehuru Ryssland eger en
stor del af kusterna 2). Denna inskränkning är dock nu
up-häfd genom nytt fördrag år 1871 3).
B) Det inre statsskickets historia, i Ryssland, särdeles
den utveckling, hvari detta statskick just i våra dagar
befinner sig, erbjuder ämnen af mycket stort interesse, men
kan knappt blifva föremål för ett arbete, hvars ändamål
endast är att tjena såsom inledning till sådana studier, som
skulle omfatta hvarje land särskildt eller något bland dem.
Den stora skilnaden mellan Rysslands samhällsutveckling
och vestra Europas må anmärkas. Medeltidens feodalsystem
fans icke i Ryssland och ej heller den utveckling till
representativ statsförfattning, som flerestädes i Europa var|på
väg fastän densamma merändels blef afbruten. Det
autokratiska regeringssättet har varit Rysslands genom alla tider
och den mägtiga rörelsen i motsatt riktning, som franska
revolutionen från och med år 1789 upväckte, har lemnat
Ryssland nästan orördt. Men om man förestälde sig
Ryssland såsom blott det despotiska barbariets näste beginge
man ett stort misstag. Den ryska kulturhistorien talar om
en utveckling från barbari till bildning och det ryska
sam-hällskicket likaledes om en rörelse från träldom till frihet.
Denna rörelse har i synnerhet i nyaste tid framträdt på ett
mycket mägtigt sätt i de stora »reformer» inom staten, hvil-
1) öfv. T. I. p. 328.
2) Pariserfredsfördraget läses hos nr, Maktens et de Cussy, T. VII
p. 497 och hos Samwee: T. II.-p- 770 samt Ghillany: T. III. p. 18. o. f.
3) Hit hörande u:kunder läsas en mängd i Ilas Staatsarchiv: T.
XX. Æ 4222 o. f. — Sjelfva det nya fördraget läses bland bilagorna
hos Schulthess: 1. c. årg. 1871 p. 473.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
