Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
lit från floden Ural, som bildar gräns mot guv. Orenburg i
europeiska Kyssland, och upfyller rummet norr och öster om
Kaspiska hafvet fram till sjön Aral och på andra sidan om
denna sjö ända till sjön Balkasch samt ännu längre till
floden Irtisch på öfra delen af dess flodbana. Omgifningen är
i söder Turkestans länder, i sydost de s. k. ckinesiska
lydländerna samt i norr och nordost de sibiriska
guvernemen-terna Tobolsk ocli Tomsk. Landet är deladt i fem
administrativa afdelningar, UralsJc som ligger närmast Europa,
öster om floden Ural och norr om Kaspiska hafvet, Turgai
öster om Uralsk omkring sjön Aral på dess norra sida,
Akmolinsk som ligger ännu längre in i Asien mellan sjön
Balkasch i söder ocli Sibirien i norr, Ssemipalatinsk, som
utgör det längst österut belägna landet omkring floden
Irtisch öster om sjön Balkasch; slutligen tillkommer en femte
landsdel, det s. k. Transkaspiska området öster om Kaspiska
hafvet; hvar ocli en af dessa om man vill kalla dem
provinser äro jämförliga i storlek med de större bland Europas
stater. — Generalguvernementet Turkestan utgöres till en
stor del af länder, dem Ryssland förvärfvat i den nyaste
tiden på 1860-talet och ännu senare. Hit hörer det år 1871
eröfrade landet Kidilscha och likaledes den del af chanatet
Khiva, som Ryssland intog 1873. Förhållandet lärer varit
att Kuldscha hade lydt under China, men det ehinesiska
väldet var störtadt af en tatarisk sultan, hvilken upträdde
flendtligt mot Ryssland och ådrog sig ett krig, som slutade
med landets eröfring (1871). Kriget med Khiva åter ledde
till ett fredsfördrag (1873), hvarigenom den del af detta land,
som ligger öster om floden Anm Darja, afträddes till
Ryssland och den öfriga delen blef i sjelfva verket ett lydland
under Ryssland. Khanen af Khiva måste nämligen erkänna
sig vara ryske kejsarens »tjenare» och förbinda sig att icke
inlåta sig i något statsfördrag med sine grannar, de öfrige
Khanerne i Central-Asien samt icke företaga några krigs-
om stepperna i allmänhet Schnitzler: L’empire des Tsars. T. I. p. 130
o. f. och om Kirgiserstepperna Brauer und Plath: Handbuch der
Geographie und Statistik von Asien, p. 1008 och p. 1022.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
