Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Från den tiden är Frankrike åter ett särskildt rike ocli man
frågar om detta Frankrike var detsamma, som i nyare tider
liar burit detta namn.
Öfver hufvud var det väl så fastän gränserna må varit
något annorlunda. Men det, som egentligen skiljer nionde
seklets Frankrike från Frankrike under de nyare
tidehvarf-ven, är att landet i verkligheten sönderföll i en mängd
särskildta herravälden i stället att Frankrike i senare tider har
utgjort, såsom det ännu utgör, en ganska »homogen» enhet.
Deruti innefattas just historien 0111 den franska magtens
upkomst, att Frankrike efter Carl d. stores tid gick sönder i
stycken, men dessa stycken blefvo med tiden åter förenade
och deras förening blef då fullständig och stark. Detta, så
väl sönderstyckningen som återföreningen, berodde det ena
af feodal systemets upkomst, det andra af feodalsystemets
förfall och de feodala länens återförening med kronan. Så det
ena som det andra uptog århundradens tid igenom bela
medeltiden. Räknar man nu äfven de sekler, som hade
förflutit från det romerska väldets fall i Gallien och till Carl
d. stores tid så blifver slutsatsen att det land, som nu är
Frankrike, var ett land, hvars politiska enhet fore Carl d.
store var mycket ofullständig, men blef under lians spira en
verklighet; efter den tiden följer åter en tid af uplösning,
men hvilken slutligen viker för en ny, en starkare enhet,
som har blifvit beståndande genom de följande tiderna. Men
under medeltiden efter Carl d. store bestod Frankrike af en
mängd halfsuveräna stater, feodala län, större och mindre,
men en del så stora att de i verkligheten voro såsom egna
stater. Störst bland alla var den sammanfattning af stora
feodalbesittningar, som under en del af medeltiden tillhörde
konungarne af England i deras egenskap af hertigar utaf
Normandiet, grefvar af Anjou m. ni. En annan stor feodalistisk
vasallmagt var i slutet af medeltiden de Burgundiske
hertigarnes välde, som väl till en stor del bestod af tyska
rikslän, men dock äfven till någon del af franska. Så
oberoende dessa herravälden voro, fans alltid en juridisk rätt för
konungen att vara suverän öfver dem alla och under den
senare delen af medeltiden lyckades det för konungamagten
att under sitt omedelbara herravälde småningom förena de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
