Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Men deremot omfattade Brandenburg på den tiden icke allt
det land, som under Askaniernes tid hade hört dit.
Deremot var kurfurstevärdigheten förenad med Brandenburgs
besittning sedan denna värdighet stadgades år 1356.
c) Hertigdömet Preussens förening med Brandenburg
(1618). Det hohenzollernska husets besittningar blefvo,
såsom vanligt var med de tyska rikslänen, föremål för
åtskilliga delningar inom familjen. Delningarne åter egde icke
heller stadigvarande bestånd, länder och orter åtskildes och
återförenades ömsom, men kurfurstendömet Brandenburg
utgjorde altid en af de större beståndsdelarne i Tyska riket.
En annan ättegren åter kom i besittning af ett nytt
hertig-döme, Preussen. Dermed tillgick på följande sätt. En
ho-henzollernsk furste, Albrecht af Brandenburg, var
stormästare för Tyska Orden, hvilken åter innehade landskapet
Preussen. Denna s. k. Tyska Orden var en kyrklig
stiftelse, men reformationen medförde en förändring.
Stormästaren Albrecht af Brandenburg afföll från romerska kyrkan
och »sekulariserade» ordenslandet Preussen, d. v. s.
förvandlade det från ett land i den kyrkliga stiftelsens hand till
ett ärftligt hertigdöme (1525). Från den tiden regerade
således två särskildta ättelinier af huset Hohenzollern, den
ena såsom kurfurstar af Brandenburg, den andra såsom
hertigar af Preussen. Den preussiska linien utslocknade och
den kurfurstliga ärfde Preussen. Så blefvo kurfurstendömet
Brandenburg och hertigdömet Preussen förenade (1618).
d) Landvinningar i följd af Westfaliska freden (1648).
Detta förvärf var icke det enda, som under tidernas lopp
hade kommit Brandenburg till godo. Det var vanligt med
de tyska rikslänen att de gingo i arfskiften, byten och
delningar och på detta sätt hade åtskilligt tillkommit till det
brandenburgska kurfurstendömet redan innan Westfaliska
freden medförde en ny ocli betydlig förstärkning.
Kurfursten Fredrik Wilhelm — den s. k. store kurfursten — hade
anspråk på Pommern, men måste finna sig vid en delning
med Sverige. Han fick på sin lott den del, som kallades
Hinter-Pommern och, såsom ersättning för den del af
Pommern, som Sverige fick, erhöll han vissa andra besittningar,
nämligen de sekulariserade biskopstiften Kemin, Halberstadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
