Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
särskildta landsdelarna kom att utgöra en betydlig magt
ni aste upgiften blifva att sammangjuta de särskildta delarne
till ett belt. Detta bemödande underlättades i betydlig män
derigenom att de flesta landsdelarne ocli ett mycket
öfvervägande antal bland folket tillhörde ett och samma land,
Tyskland, ett och samma folkslag, den tyska nationen.
Olikheterna voro sådana, som kunna finnas mellan provinser i
samma stat utan att uphäfva det helas enhet. Efter den
utveckling, som den preussiska stats- oeh förvaltningsrätten i
senare tid har erfarit utgör Preussen nu en verklig helstat.
Frågar man åter hurudant statskick de särskildta
landsdelarne sedan äldre tider hade haft, kan svaret endast
blifva att detta berodde af feodalsysteniets
samhällsförhållanden samt upkomsten af de särskildta stånden med deras
privilegierade rätt. Här funnos ståndsförfattningar, här
funnos landtständer, hvilkas historia sträcker sig ned i
medeltiden. Men ur dessa ständerförfättningar utvecklade sig icke
någon allmän representativ författning. De gamla ständerne
förlorade all praktisk betydelse och regeringsättet blef
sådant som kan kallas enväldigt monarkiskt. Förändringen
från detta regeringsätt till en konstitutionel statsförfattning
tillhör den nyare tiden och den afgörande tidpunkten
inträffade med revolutionsåret 1848 på sätt här ofvan
beskrifvit är’). Den konstitutionella grundlagen af år 1850 är
ännu gällande, ehuru ej aldeles oförändrad.
Enligt denna grundlag har Preussen en konstitutionel
representation, fördelad på två kamrar, das Herrenhaus och
ilas Haus der Abycordneten. Det preussiska »Herrenhaus»
utgör ett slags aristokratiskt öfverhus med en del
ledamöter, som ega säte på grund af ärftlig rätt, sjelfskrifvenhet,
grundad på börd, en annan del åter af regeringen utnämde
på lifstid, således oafsättlige. Enligt grundlagens
ursprungliga ordalydelse skulle ett antal valde ledamöter äfven finnas
i Herrenhaus, detta förändrades år 1853 på det sätt att bela
Herrenhaus nu mera består af dels ärftliga, dels på lifstid
utnämnde ledamöter. — Den andra kammaren, »Haus der
Abgeordneten» är folkvald och grundad på en mycket vid-
1) Jfr. öfv. T. I, p. 271 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
