Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
utgjort ett bland de större rikslänen. Innehafvarens titel
var markgrefve till dess år 1156 hertiglig värdighet erhölls.
2. Den habsburg-österrikiska magiens utbredning i
Tyskland intill medeltidens slut (1273—1493). Sedan det
baben-bergska huset utslocknat (1246) följer ett förvirradt tillstånd,
då Österrike, snarast sagdt, var ett herrelöst land till dess
en konung Ottokar af Böhmen blef innehafvare af landet
(1251). Genom Österrikes förening med Böhmen var nu en
mycket betydlig magt på väg att upstå och ej olik den
österrikiska magt, som i senare tider verkligen upstod. Ty
detta samma Böhmen, med hvilket Österrike nu förenades,
har också i nyare tider utgjort, såsom det ännu utgör en
hufvudsaklig beståndsdel i monarkien. Men der var en
skilnad att nu på 1200-talet var Böhmen hufvudlandet, som med
sig förenade Österrike, men i den förening, som har blifvit
beståndande i nyare tider, har Österrike varit en magt, som
har utbredt sig öfver Böhmen. Och en mellantid har
funnits då dessa länder voro åtskilda. Denna äldre förening
mellan Österrike och Böhmen blef ej längre beståndande än
till år 1278, då kon. Ottokar förlorade kronan och lifvet i
ett fältslag mot Rudolf af Habsburg, som just genom denna
seger blef Österrikes herre.
a) Den habsburgska magtens grundläggning. Rudolf af
Habsburg, som besegrade kon. Ottokar af Böhmen, var sjelf
från början hufvudman för en greflig ätt med besittningar i
Schweiz, i Elsass och i Schwaben. En större betydenhet
förvärfvades då grefve Rudolf af Habsburg blef väld till Tysk
kejsare. Med den höga värdigheten följde likväl inga nya,
omedelbara besittningar, sådana förvärfvades genom segern,
som kejsaren vann öfver den böhmiska magten. Kejsaren,
såsom länsherre, gaf de eröfrade länderna i förläning åt
si-ne söner. Nämligen Österrike, Steyermark och Krain,
hvilket land också hade tillhört kon. Ottokar af Böhmen, men
sjelfva Böhmen fortfor att vara ett särskildt land under sin
gamla konungaätt. Härmed var grundläggningen gjord för
den habsburg-österrikiska magten. Och för den närmaste
tiden var denna magt så mycket mera glänsande, som
familjens hufvudman bar kejsarkronan. Men^denna värdighet
var dock mycket osäker, ty kronan var icke ärftlig, och län-
Svedelius: Europas Statskunskap. II. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
