Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka fortlefde genom bela medeltiden. Ur detta
förhållande upstod mellan Tysldand ocli Italien en mycket nära
förbindelse, som blef mägtigt bestämmande för bägge
ländernas öden. Från och med k. Otto I (962) ville Tysklands
konungar räkna sig såsom sjelfskrifne kejsare och Italiens
monarker, men deras anspråk vedersakades af Italiens folk.
Om strider, som deraf blefvo en följd, handlar en stor del af
Tysklands och Italiens medeltids historia. Dit hörer t. ex. den
väldiga kampen mellan Guelfer och Ghibelliner, kejsarenas af
linset Hohenstaufen strider med Italienarena och med påfven.
Ty detta att Italien inom sig fick hysa den andlige
verlds-monarken blef en sak af stor vigt. Segern och lyckan var
ombytlig, men i längden lyckades icke kejsaren att göra
sig gällande.
Verkligheten var att Italien var deladt mellan en mängd
smärre herravälden och samhällen. Ett bland dem var
påfvens land, andra åter voro små monarkier samt en och annan
större, såsom kon.-riket Neapel i södra Italien med Sicilien
och i norra Italien hertigd. Savoyen, men derjämte funnos
en mängd republiker. Ty Italien var de stora städernas
land och dessa städer utgjorde sjelfständiga stadskommuner,
som blott när kejsarens hand för tillfället låg tung öfver
dem böjde sig under oket, men eljest voro i sjelfva verket
sjelfständiga stater. Mägtigast voro och längst bibehöllo sig
Venedig och Genua, hvilka öfverlefde medeltiden samt till
och med ii]»lefde franska revolutionen, men då omsider
för-gingos. Andra sådana republiker voro Milano, Pisa,
Florenz m. ti., hvilkas historia utgör ett mycket lärorikt stycke
af medeltidens häfder. Man kan på dem, deras
statshvälf-ningar, deras partistrider inom sig och strider med
hvarandra tillämpa historieskrifvaren Heerens ord om den gamla
republiken Syracusa;, att dess historia är ett »kompendium
i den praktiska politiken» ’).
Arm och interesselös är således Italiens medeltids
historia icke, hon är rik, glänsande och praktfull, rik på
vexlande händelser och på undervisande exempel, men hon
1) Heeren: Handbok uti gamla staternas historia, öfvers. Strengnäs
1817, p. 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
