Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
a) Österrikes och den österrikiska dynastiens
besittning-ar, som voro: 1. det Lombardisk- Venetianska konungariket
— 2. Toscana med Lucca — 3. Modena.
b) Den bourbonska dynastiens besittningar, som voro 1.
Båda Sicilierna — 2. Varma.
c) Konungariket Sardinien.
d) Kyrkostaten.
e) Republiken San Marino.
f) Halfsuveräna furstendömet Monaco.
g) Främmande magters besittningar, Medta, som tillhörde
England, och Corsica, som tillhörde Frankrike.
B) De italienska staternas inre samhällskick har sedan
urgammal tid utvecklat sig på feodalistisk grund och botten,
men jämsides med en republikansk samhällsutveckling i de
större städerna, hvilken dock blef på de flesta ställen
afbruten genom republikernas förvandling till monarkier eller
införlifning i monarkierna. Slutet blef det vanliga i
feodala länder, ett monarkiskt statskick sådant som vanligen
kallas envåldsmonarki. Undantag utgjorde de ända till nyare
tid fortlefvande republikerna Venedig, Genua, Lucca. Men
äfven deras statskick var dock ett belt annat än den
moderna demokratiens, hvarföre också dessa republikers
förening med monarkierna, Venedigs med Österrike, Genuas med
Sardinien och Luccas med Toscana sedan Lucca under den
näst föregående tiden hade varit hertigdöme icke föranledde
något undantag från den enväldiga monarkien. För den
nyare tidens demokratiska rörelser har Italien visst icke
varit otillgängligt. Omogna försök i sådan riktning gjordes
och undertrycktes af Österrike å egna och den heliga
alliansens vägnar (1820—21)*). Republiker utropades
flerestädes år 1848, men egde ej bestånd -). Slutet har blifvit den
konstitutionela monarkien. Den grundlag, som betecknar
det förenade Italiens statsrätt, är den konstitutionela
grundlag, som blef antagen i Sardinien år 1848 och hvilken
väsendtligen påminner om juliimonarkiens konstitutionela karta
1) Jfr. öfv. T. I. p. 179 o. f.
2) Jfr. öfv. T. 1. p. 300 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
