Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
dala län och derjämte städer, som med sina
kommunalförfattningar framstodo i motsats mot den feodala monarkien
eller, om man så vill säga, inskränkte det monarkiska och
aristokratiska godtycket. En hufvudsak var att de särskildta
provinserna icke sammansmälte till en verklig enhet, men
Flandern var ett land för sig, Namur ett annat, Luxemburg
ett tredje o. s. v. Men genom personalunionen under den
burgundiska dynastien fingo dessa särskildta länder utseendet
af en gemensam stat och utgjorde verkligen alla tillsamman
en bland den tidens politiska magter i Europa. Denna yttre
gemensamhet omfattade dä äfven de norra provinserna, alla
Nederländerna. Namnet Belgien såsom gemensamt namn
fans knappt likasom äfven de norra provinserna aldrig hafva
haft och ännu i dag icke hafva något annat gemensamt namn
än »Nederländerna,» såsom allesamman med afseende på sin
geografiska belägenhet hafva brukat kallas ocli hvilket namn
nu mera har blifvit den officiella benämningen för den stat,
som omfattar de norra provinserna, fastän samma stat äfven
ofta kallas Holland med namnet hemtadt från den största
och folkrikaste provinsen. Öfver hufvud är Belgiens historia
i dessa äldre tider mycket nära sammanbunden med de norra
provinsernas likasom äfven med Frankrikes, så mycket mera
som hertigarne af Burgund voro furstar af Frankrikes
konungahus. Men på samma gång utgjorde dessa provinser
en del af Tyska riket.
b) Belgien under habsburgska huset och i förening med
Spanien (1477—1700). På samma gång och på samma sätt
som Holland och dess grannprovinser kom äfven Belgien
såsom ett arfvegods från det burgundiska. linset till det
habsburgska och utgjorde en del af kejsar Carl V:s stora
monarki samt stadnade sedermera under den ättegrenens välde,
som regerade i Spanien. Men derefter skilde sig Belgiens
öden från de norra Nederländerna eller om man vill säga
Hollands. Skilsmessan berodde derpå att Belgien icke
deltog intill slutet i uproret emot Spanien, men förblef ett land
under Spaniens konungar. Egentligen införlifvadt med den
spanska staten kunde Belgien icke blifva, den geografiska
belägenhet hindrade detta, men Belgien var ett biland till
Spanien, det hörde till den spanska monarkien likasom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
