Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Men denna bestämning får dock lida en inskränkning.
De gamla privilegierna voro icke uphäfda och saknade icke
sin betydelse ehuru denna icke var tillräcklig att åt
statsförfattningen i det hela gifva den karakter af politisk
frihet, som fans i republiken Förenta Nederland. Men att de
Belgiska provinserna hade sina gamla privilegier i godt
minne bevisade sig när den österrikike monarken, tyske
kejsaren Josef II på 1780-talet företog sig att på ett
brådstör-tande sätt ombilda åtskilliga delar af statskicket. Fullt
up-ror utbröt i Belgien och ordningen återstäldes blott genom
den nye kejsarens Leopold II:s eftergifvenhet, som återgaf
de belgiska provinserna deras gamla rätt.
Men straxt derefter kom eröfringen från Frankrike.
Belgien blef i förening med den franska staten en enda
odelbar republik och derefter ett stycke af kejsardömet.
Belgien fick nu lefva under den franska direktorialförfattningen,
derefter under konsularmonarkien och slutligen under den
författning, som Napoleon stiftade för sitt kejsardöme.
Föreningen med Holland förde med sig den
konstitutio-neltmonarkiska grundlag, som nyss förut var i Holland
antagen, Belgien fick sin andel i de gemensaina generalstaterna
(representationen). Denna grundlag blef af Belgiens folk
öfvergifven, när Belgien gjorde sig till egen stat. Men
konstitutionel monarki blef denna stat. Ny grundlag stiftades
af belgiska nationalkongressen (1831) och blef af den valde
konungen antagen. Denna grundlag är ännu i det bela
gällande och Belgien har ett representativt regeringsätt med
en representation, delad på två folkvalda kamrar, ty äfven
Senaten — såsom det belgiska öfverhuset kallas — är
grundad på val. En ärftlig eller eljest sjelfskrifven eller af
regeringen utnämnd pärskammare finnes icke.
De belgiska provinserna voro sedan gamla tider följande:
hertigdömet Brabant, landskapet Mecheln (Malines),
hertigdömet Limburg, hertigdömet Luxemburg, grefskapet
Flandern, grefskapet Hennegau (Hainaut), grefskapet Namur samt
äfven grefskapen Artois och Cambrai, hvilka dock i följd
af Frankrikes inkräktningar på 1600-talet, särdeles genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
