Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
uppe oeli slutligen sväfvade i stor fara att undertryckas af
den krigsmagt, som Ibrahim Pascha från Egypten förde till
Grekland i Sultanens tjenst; — 2) de europeiska magternas
mellankomst enligt protokollet i Petersburg 1826 af
Ryssland och England, fördraget i London 1827 mellan Ryssland,
England och Frankrike, fredslutet i Adrianopel 1829 mellan
Ryssland och Turkiet samt det senare aftalet mellan
stor-magterna år 1830, hvaruti bestämdes att Grekland skulle
blifva en suverän stat och ej blott ett halfsuveränt lydland
såsom ämnadt var enligt fördraget i London ’).
d) Grekland såsom sjelfständig stat begynte sin tillvaro
med året 1830 och erhöll af sina skyddsmagter en regerande
konung, prins Otto af Bayern, hvars regering begyntes år
1833. De första åren fördes styrelsen af ett regentskap af
Tyskar, som hade medföljt den unge konungen. Derefter
följde kon. Ottos egen regering, som fortfor till år 1862
och slutades med en revolution. Konungen fann sig
föranlåten att lemna landet och Greklands krona blef i samråd
med de europeiska stormagterna erbjuden åt en son af kon.
Christian IX i Danmark samt af honom emottagen. Denne
furste, kon. Georg I, besteg den grekiska thronen år 1863
och införde i Grekland en ny konungaätt, det oldenburgska
huset. — På samma gång erhöll den grekiska staten en
tillväxt genom Joniska öarne, som afträddes af England -).
Det inre statskicket inom det grekiska konungariket har
utvecklat sig under följande omvexlingar:
a) Republikansk regering uncler frihetskriget (1821—27).
Grekerne, när de började sin upresning mot Turkiet, befunno
sig till en början i fullkomlig anarki. Samhällsinrättningar,
sådana som en sjelfständig stat behöfver, funnos inga och
på den låga ståndpunkt Grekerne innehade i politisk
bildning måste upgiften varit ytterst svår att organisera om
det ock blott skulle varit en provisorisk författning. Här
fans en grekisk nationalförsamling, men här funnos äfven
stundom flera sådana på samma gång, den ena oberoende
1) Jfr. öfv. T. I, p. 192 o. f.
2) Jfr. öfv. T. I, p. 317.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
