- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
383

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

383

och kastar sina folkmassor öfver Asien, då kommer
Egypten till. heders igen. Korsstågens härförare visste icke hvad
de gjorde när de drogo förbi Egypten till Palestina. De
lärde sig med tiden att Jerusalem låg i Egypten d. v. s.
att den, som har tagit Egypten, han tager Jerusalem lätt,
men den, som icke eger Egypten, är oviss om Jerusalem.
De egyptiske Sultanerne voro farlige fiender för korsfararne.
Den visaste bland korsstågens riddare, Frankrikes konung
den helige Ludvig, gick till Egypten för att derifrån gå till
den heliga grafven. Men korsstågen misslyckades och
Egypten blef sådant det var, Amerikas uptäckt och Goda
Hoppsudden sänkte det i ännu djupare glömska. Hade Egypten
varit genom menniskornas verk hvad naturen har anvisat
att det skulle kunna vara, så skulle Goda Hoppsudden aldrig
blifvit ett verldshistorisk ställe. Om Amerika kan väl det
samma icke sägas, det landet utgör verldens andra hälft i
alla händelser. Europa har två naturliga vägar omkring
jorden. Den ena går öfver Atlantiska hafvet, och
Panama-näset är smalt i fall man fruktar för stormarne vid Cap Hoorn
och Magellanska sundets svårigheter. Den andra vägen går
öfver näset Suez eller nu mera genom detta näs. Det är
omständigheternas tvång men icke naturens finger, som har
utpekat den tredje vägen, omkring Goda Hoppsudden.

Den sista verldsperioder som öpnades med franska
revolutionen, tog mycket snart Egypten inom sin krets.
Napoleon säg hvad Egypten var vardt. Mycket uträttade han
icke omedelbarligen, Egyptens emancipation blef ogjord. Det
ser underligt ut, när och huru den saken skall göras. Men
nog blifver han gjord på ett eller annat sätt. Nu blef det
napoleoniska tåget till Egypten blott en glänsande bild,
som försvann, men det sammanhängde med händelser, som
ej skulle lätteligen försvinna, och, när de dock omsider
försvunno, lemnade spår, som ej hasteligen utplånas. Ty det
var den från Egypten återvändande, af orientens glans
om-strålade hjelten, åt hvilken Frankrike skänkte
envåldsmag-ten och omsider beseglade gåfvan med kejsardiademet.

Det yttrades att stora snillen hafva värderat Egypten
högt. Alexander Macedoniern förstörde Tyrus och bygde
Alexandria. En utmärkt man bland dem, hvilka ledde det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free