Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
1. Turkiska rikets omfång i Europa under dess
mäktigaste tid omfattade öfver hufvud följande länder:
a) hela det nuvarande europeiska Turkiet med
lydländerna Moldau, Wallachiet och Serbien.
b) Grekland och samtliga öar i Arkipelagen.
c) Halfön Krim och en stor del af det nuvarande södra
Ryssland.
d) En stor del af Ungern, som dock aldrig var till fullo
ett turkiskt land, men utgjorde en omtvistad besittning
mellan Österrike och Ungern. Stora stycken af Ungern voro
i Turkarnes våld.
Lägger man härtill de stora länderna i Asien, bela
Mindre Asiens halfö och länderna der innanför ända till
Eufrat och Tigris jämte Syrien och Sinaihalfön, besinnar
man vidare den turkiska magtens utbredning öfver norra
Afrika, der Egypten var turkisk provins och Algier, Tunis,
Tripoli voro turkiska lydländer, så var en stormagt samlad
af största slag. Turkiets gräns på en sida stadnade ej långt
från Tyskland, sträckte sig på motsatt håll till granskapet
af Persien och på en tredje sida inemot Abyssinien. Dess
europeiska grannar voro Österrike, Polen, Ryssland, och
vägen öfver Adriatiska hafvet var icke lång till Italien. En
stor del af Medelhafvet var ett turkiskt haf ocli Svarta
hafvet var omslutet af den turkiska magten. Turkiet
beherskade Donaus utlopp och en icke ringa del af flodbanan,
till Turkiet hörde också de nu mera ryska floderna Dniestr,
Dniepr och Don med nedra delen af deras banor, medan
Turkiet äfven beherskade Eufrat, Tigris och Nilen. Med en
sådan magt utgjorde Turkiet ett förskräckelsens föremål
för Europa. Ett mot kristendomen och bela den europeiska
civilisationen flendtligt element var inkommet i Europa.
Hela mellersta och vestra Europa fruktade att
öfversväm-mas af den turkiska eröfringen. Den, som lefver i vår tids
aldeles förändrade förhållanden, kan knappt föreställa sig
den fasa och förskräckelse, som Turkarnes namn upväckte.
Turkiet betraktades såsom bela det kristna Europas
ge-mensama fiende, som borde bekrigas. Men något sådant
härtåg mot Turkarne kom aldrig till utförande och man
Svedelius: Europas Statskunskap. II. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
