Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
tider underknfvade kristna folkslagen. Här sammanträffa flere
folkslag i samma land, under samma öfverhet, men ett af
dem är de öfriges herre. Och motsatsen beror icke blott
på denna skilnad och icke heller blott på olika
nationaliteter, men äfven på olika religion och olika karakter hos
hela den art af civilisation, som finnes. Härigenom uppstår
ett i sin innersta grund fiendtligt förhållande. För de kristna
folken är den turkiska magten ett främmande, dem
påtru-gadt öfvervälde, som blott af nödtvång lydes. För
Turkarnes ögon åter äro de öfriga folken blott ett underkufvadt
slägte, hvars bela rättstillstånd beror af Sultanens godtycke.
Och äfven Turkarnes eget regeringssätt är den rena
despotismen, hvilken dock på visst sätt begränsas genom
svårigheten för Sultanen att göra sig åtlydd af en mägtig Pascha
såsom Mehemed Alis exempel i Egypten har ådagalagt. Ett
annat hämmande band på envåldsmonarkens godtycke
ligger i faran för våldsama revolutioner i fall Sultanen regerar
i strid med Turkarnes föreställningar och vanor. Denna
fara torde dock nu mera vara något minskad sedan det
lyckades Sultanen Mahmud att utrota de s. k. Janitscliarerne
(1826), hvilka utgjorde en del af den turkiska
krigsmag-ten, garnisonerad i Constantinopel, och hade gifvit mer än
ett exempel af våldsamma palatsrevolutioner och
Sulta-nernes afsättning. En skilnad mellan den orientaliska
despotismen, som herskar i Turkiet, och regeringssättet i
Europas öfriga stater är just den, att inga fasta
samhällsin-rättningar finnas, hvarigenom en opposition mot regeringen
kan på lagbundet sätt uttala sig, men mot despotismen,
våldet, tyranniet svarar sjelfsvåldet, uproret, revolutionen.
Någon grundlag eller lagbestämd statsförfattning förekommer
ej i Turkiet.
Men en under despotregeringen organiserad stat utgör
likväl detta land. Och den turkiska regeringen har sedan
lång tid till baka varit sysselsatt att ombilda statens
organisation i flera delar. Arbetet har gått i den riktningen att
i Turkiet införa europeiska inrättningar. Denna
reformerande verksamhet utgör hufvudsaken i Turkiets inre historia
under den nyaste tiden. Och dermed förbinder sig en
verksamhet af särskildt art, nämligen med föremål att bereda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
