- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
399

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399

ett sväfvande tillstånd. Sedan smärtan äj uthärdad kan
småningom, om äfven långsamt, frid och förtroende upstå
mellan Danmark och Tyskland. Det är en nödvändighet för
Danmark att så måste ske, ty Danmark uthärdar icke i
längden Tysklands fiendskap och kulturens gemensamhet
gör denna fiendskap orimlig.

Sveriges exempel talar. Danmarks förlust af Slesvig
var stor, men ej större än Sveriges förlust när Ryssland tog
Finland. Danskarne kunna ej liata Tyskland värre än
Svenskarne hatade Ryssland. Men icke desto mindre är detta
hat nu stadt på bortgång.

En sak, som rättvisan fordrar att erkänna, är den
akt-ningsbjudande ställning, som danska folket öfver hufvud har
intagit under den svåra tid, som har varit. En den största
förändring af det inhemska statskicket, samtidig med dessa
kritiska yttre förhållanden, kunde väl, om danska folkets
bildning hade varit svag och det politiska förståndet klent,
hafva vållat hela statens omkastning till en allmän
förvirring. Men så har ej skett. Danska folket har i
tillämpningen af sin demokratiska författning ådagalagt en viss måtta
och betänksamhet, som utgör ett lyckligt framtidstecken för
statsförfattningens bestånd. Man behöfver icke derföre
obetingadt prisa allt, som har skett, men det hela gör detta
intryck.

Danska folkets tålamod har varit strängt pröfvadt af
de bekymmer, som hafva trängt sig in på Danmark utifrån.
Danmark segrade öfver uproret, men förhindrades att bruka
sin seger och trugades att bestämma Iandsdelarnes ställning
inom staten på sätt som af de tyska magterna, Preussen
och Österrike, fordrades (1850—52). En yttre nödvändighet
låg tung öfver Danmark, det bör då erkännas att
Danskarne hade det förstånd, som fordras att erkänna
nödvändigheten. De ordnade sin helstat annorlunda än de, sig sjelfve
lemnade, skulle hafva gjort, de ändrade sin
thronföljdsord-ning på annat sätt än de sjelfve hade velat. De gjorde
detta mycket motsträfvigt, men de gjorde det likväl.

En särskildt fråga kan göras, om Danmark led någon
mycket stor förlust genom Norges bortgång. Nog trodde
Danskarne så på den tiden, då Norge togs från dem. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free