Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
Kallar man Norge en ny stat i Europa så vänder sig
tanken genast till andra nya stater, med hvilka Norge synes
vara jämförligt. Man tänker då icke på sådana
samhällsbildningar som Tyska Riket och kon.-riket Italien, på dessa
sidor tinnes ingen jämförlighet. Det svensk-norska
statsförbundet kan jämföras med hvarje annan federativ statsform
som finnes, och med en af dessa finnas flera
jämförelsepunkter af mycket interesse nämligen det österrikiskt-ungerska
statsförbundet’), men Norge i och för sig har ingen
jämförlighet med dessa länder. Deremot kan man tänka på
Grekland och Belgien. Här voro länder och folkslag, hvilka,
likasom Norge, hade varit landsdelar och blefvo egna stater.
Men skilnaden är stor, Norge hade icke legat under sådant
träldomsok, som Grekland och norska folket var mycket
bättre förberedt för ett sjelfständigt lif än Grekerne kunde
vara; Belgiens uprättelse liknade åter Norges deruti att den
samma innebar uplösningen af en förening med ett annat
land, men någon ny förening blef icke af Belgien ingången. Och
uplösningen gjordes på olika sätt, Belgien bröt sig ut med våld
ur en förening, i hvilken Belgien icke trifdes, men Norge
hade just icke lagt i dagen några synnerliga tecken till
van-trefnad inom föreningen med Danmark och skilsmässan
inträffade på det sätt att Norge af öfvermägtiga händelsers
magt bortrycktes ur sin gamla ställning. Men i det
afseende hade dessa båda länders ställning varit lika att intetdera
hade varit bundet i träldom fastän båda hade varit
osjelf-ständiga. I alla tre dessa länders historia, Greklands
inberäknadt, eger man att under det nyaste tidehvarfvet betrakta
huru det tillgår att organisera en sjelfständig stat till nyes.
Detta är visserligen ett föremål af stort interesse och gifver
åt Norges samhällsutveckling efter 1814 en egen
märkvärdighet, oberäknadt det interesse som Norges statskick i alla
fall besitter för oss Svenskar i och för granskapet^ skull
och i följd af föreningen.
Med öfvergången till egenskap af sjelfständig stat
följde en stor förändring af Norges inre statskick. Ty den
1) Se den lilla skriften »Om statsförbundet mellan Österrike och
Ungern» af w. E. Svedelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
