- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
490

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

490’

med konungen i Portugal Johan V — d) den lothringska,
nyss grundlagd genom kejsar Carl VI:s dotter Maria
The-resia i hennes giftermål med hertigen af Lothringen, Frans
Stephan. Ur dessa slägtförhållanden utgingo stridiga
an-språk på arfvet sedan manslinien var utslocknad. Frågan
var om arfvet skulle tillhöra den siste innehafvarens af
manslinien dotter eller öfvergå till den bland qvinnolinierna,
som stod främst på stamträdet. I sådant fall var arfvingen
att söka ho vet hvar om alla skulle räknas. Ty är det så
att äldsta qvinnoliniens äldsta ledamot skall upsökas på ett
slägtregister, som sträcker sig genom århundraden, fordras
ej liten genealogisk skarpsinnighet för att med säkerhet
träffa rätta personen, men en ganska måttlig advokatorisk
klyftighet är tillräcklig att finna förevändningar ocli blanda bort
sanningen. Ur de stridiga anspråken upstod nu det
österrikiska successionskriget, hvilket slutade så, att den siste
kejsarens dotter Maria Theresia, d. v. s. den lothringska
linien, behöll arfvet med undantag af Schlesien, som
förlorades till Preussen (1742), och Parma, som afträddes till
Bourbonska dynastien (1748). Tyska kejsarkronan hade
kurfursten af Bayern (kejsar Carl VII) förvärfvat, men efter hans
död år 1745, således ganska snart, tillföll äfven denna
värdighet den lothringska linien i hertig Frans Stephans person.
Upkomsten af denna habsburg-lothringska ättelinie innebar
i sjelfva verket en förening af tvänne urgamla stamträd,
som hade växt från samma rot. Ty denne hertig af
Lothringen, som blef den habsburgska arftagerskaus gemål, var
en ättling af Ethiko, den urgamle stamfadren för huset
Habsburg. Den gren af Ethikos ätt, som nu innehade
Lothringen, hade sutit i besittning af detta land genom en mängd
århundraden ända från elfte seklet (1000-talet) till nu på
1700-talet. Hufvudman för ätten var hertig Frans Stephan,
som nu var regerande hertig af Lothringen samt blef
genom giftermålet med Maria Theresia fader för den nya
ättelängd, som skulle blifva de österrikiska ländernas
beherskare.

Af Franz Stephans och Maria Theresias äktenskap
föddes en mängd barn, hvilka dock ej på långt när alle
fortplantade stamträdet. Äldste sonen Josef II efterträdde sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free