Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
vande dotter var gift med en sin anförvandt af den tredje
linien, hvilken nu ärfde den ansbachska liniens besittningar,
Preussen inberäknadt. Denna tredje linie hade under tiden
genomlefvat fem slägtled från kurfursten Albrecht Achilles.
Dessa slägtled betecknas af kurfurstarne Johan Cicero,
Joachim I, Joachim II, Johan Georg och Joachim Fredrik; den
sjette i ordningen var kurfursten Johan Sigismund, som på
det nyss nämnda sättet förenade Preussen med
Brandenburg. Tiden hade emellertid framskridit från 1400-talet
till 1600-talet, kurfursten Albrecht Achilles dödsår var 1486,
derefter begyntes delningen, år 1525 var tidpunkten, då
Preussen blef liertigdöme och föreningen med Brandenburg
egde rum år 1618.
c) Den br andenbur g ska och preussiska kurfurste- och
ko-nungalängden efter år 1618 har sedermera fortgått intill
närvarande tid och dess historia sammanfaller med historien
om preussiska monarkiens fortgående tillväxt. Ättelängden
är följande.
Kurfursten Johan Sigismund dog mycket snart, redan år
1619. Hans dotter var Sveriges drottning Maria Eleonora,
kon. Gustaf II Adolfs gemål. Efterträdare blef sonen Georg
Wilhelm (1619—1640), som regerade under trettioåra kriget,
men icke uplefde det stora krigets slut. Hans son var den
s. k. store kurfursten Fredrik Wilhelm (1640—1688), hvilken
under en mycket lång regering förkofrade den
brandenburg-ska magten genom besittningar, som erhöllos i Westfaliska
freden, samt genom suveräneteten öfver Preussen, hvilket
land hade varit ett län under Polen, men blef i
sammanhang med Carl X:s af Sverige krig med Polen ett suveränt
land. Slutligen förvärfvade kurfursten Fredrik Wilhelm
äfven ett stycke af Sveriges besittningar i Pommern J). Under
kurfursten Fredrik Wilhelm började den
hohenzollern-bran-denburgska magten att antaga karakteren af en icke blott
tysk, men europeisk magt, hvilket förhållande också
betecknades med ett nytt namn, då kurfursten Fredrik Wilhelms
son och efterträdare Fredrik III antog titeln konung af
’) Jfr öfv. p 228.
Svedelius: Europas Statskunskap. II.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
