Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518’
sitt upliof från dynastiska familjförbindelser och de furstliga
personernes mödernehärkomst. Ingen furste i Europa kan
hoppas att få ärfva Turkiet och ingen menniska behöfver
frukta att lians fädernesland skall falla i arf till en pascha
på grund deraf att denne man vore son af en sultan i
giftermål med en europeisk prinsessa.
När så är att den osmaniska ätten icke är förbunden
med de europeiska dynastierna skulle man kunna föreställa
sig att denna ätt söker sina familjförbindelser bland Asiens
och Afrikas mohamedanska dynastier. Men denna
föreställning vore ett misstag. Det mohamedanska sättet att bilda
familj är icke sådant. En moliamedansk furste gifter sig
aldrig, ban endast befolkar sitt harem. Ocli den grundsats,
som bland det kristna Europas dynastier är mycket vanlig,
att jämbördigt äktenskap fordras för att grundlägga
arfsrätt, gäller icke inom turkiska seraljen. — En annan
egenhet hos den osmaniska dynastien är att thronen ärfves
icke i rät nedstigande linie, men öfvergår till den äldste
inom slägten. Sultanen Abdul-Asiz efterträdde sin broder
Abdul-Medjid, ehuru samme Abdul-Medjid hade söner i
lifvet. En af desse blef sin farbroders Abdul-Asiz’s
thronföljare ehuru Abdul-Asiz hade egna söner. På detta sätt kan
thronföljden omväxla mellan olika ättelinier. 1 sjelfva verket
liar den turkiska thronföljden varit mycket oregelbunden,
dynastien har varit mycket blottstäld för våldsama
palatsrevolutioner, men utanför den osmaniska ätten hafva
thron-förändringarne icke sträckt sig. — Slutligen är också
titulaturen olika mot de öfriga europeiska dynastiernas, hvilket
dock torde bero på språkens olikhet. Turkiets monark
brukar väl stundom kallas kejsare, men denna benämning har
sitt historiska uphof och sin etymologiska rot i förhållanden,
som äro aldeles främmande för Turkiets historiska minnen.
Den benämning, som vanligen brukas i Europa, när talet
handlar 0111 Turkiets beherskare, titeln Sultan betecknar icke
blott den regerande monarken, betydelsen är mera allmän,
namnet motsvarar snarare benämningen furste, prins.
Monarkens egentliga titel på hans eget språk är Padischah och
hofvet kallas den höga Porten, Ottomaniska Porten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
