Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551’
zollern, förvärfvade Brandenburg såsom län af kejsaren ocli
riket, hvarefter de öfriga länderna tid efter annan hafva
tillkommit, Arfsordningen var sedan gammal tid såsom
vanligt i de tyska länderna reglerad genom familjfördrag,
hvilka nu äro i 1850 års grundlag stadfästade. Ordningen
är sådan att kronan ärfves på det vanliga sättet enligt
förstfödslorätten inom manstammen. Någon arfsrätt för
qvinnolinien är icke omtalad i grundlagen. Man skulle på grund
deraf vilja anse för afgjordt att arfsrätten är agnatisk, men
bland preussiske statsrättslärare finnes den åsigten att, då
qvinnoliernas uteslutning icke är bestämdt uttalad, kan
arfsrätt för dem sättas i fråga i fall manstammen skulle helt
och hållet utslockna ’). Huru vida någon arfsrätt till
preussiska monarkien kan finnas hos den icke regerande grenen
Hohenzollern-Sigmaringen och således äfven för den i
Ru-menien regerande linien af denna ättegren detta beror på
huru de i grundlagen omtalade familjfördragens innehåll är
att förstå. Men skulle sådan arfsrätt finnas är den samma
åtminstone mycket aflägsen, ty den regerande ättelinien är
ganska talrik. — Den kejserliga thronföljden inom Tyska
riket har åter sin grund i den tyska riksförfattningen af år
1871 och beror derpå att Preussens konung är sjelfskrifven
tysk kejsare. Denna thronbesittning är således icke fästad
vid dynastien, men vid den preussiska staten.
Reuss-Greiz och Reuss-Schleiz eller Reuss ä. och y. linien
motsvaras hvardera af ett litet furstendöme, utgörande dessa
små länder särskildta delar af de geniensama
familjbesitt-ningarne. Besittningsrätten är af gammal feodal natur och
familjfördrag finnas, hvilka utan tvifvel medföra ömsesidig
arfsrätt, hvilken man skulle vilja anse vara agnatisk så vida
som i 1852 års grundlag för furstendömet Reuss-Schleiz
endast manstammens arfsrätt omtalas. Men det kan dock vara
en möjlighet att qvinnolinien arflöshet efter hela
inan-stammens utgång icke på denna grund kan anses aldeles
afgjord.
Rumenien är väl den yngsta ärftliga monarki i Europa.
Denna statsform är icke äldre i detta land än sedan år 1866
då furst Carl af Hohenzollern-Sigmaringen blef af Rumeniens
folk kallad till regeringen. Besittningen grundar sig således
1) Rönne, Das Staatsrecht (ler preussiscben monarehie, T. I, p. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
