- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
554

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

554’

Schwarzburg-Rudolstadt och Schwarzburg-Sondershausen
utgöra, likasom de sachsiska länderna, delar af en gemensam
familjbesittning af feodal natur. Arfsrätten är i
Schwarz-burg-Sondershausens grundlag omtalad på ett sådant sätt
som utvisar att furstliga ätten i Rudolstadt har arfsrätt till
Sondershausen. Det kan då ej gerna vara annorlunda än
att arfsrätten är ömsesidig så att den i Sondershausen
regerande ättegrenen kan ärfva Rudolstadt. Qvinnolinien
ärfver efter bela mansliniens utgång, inom bägge ättegrenarne
(»das fiirstlich schwarzburgische gesammthaus») ]).

Serbien har i sin grundlag år 1869 -) antagit agnatisk
arfsrätt inom furst Milosch Obrenowitsch’s ätt.

Spaniens thronföljd bar i nyare tid varit mycket
omtvistad och tvisten kan visst icke sägas ännu vara ovägerligen
afgjord. Huset Bourbon kom sjelf till besittning af Spanien
på grund af mödernehärkomst från huset Habsburg, men
gjorde för sine efterkommande en motsatt grundsats
gällande. Bourbonska ätten medförde nämligen från sitt
fädernesland Frankrike den inom familjen derstädes gällande
agnatiska arfsrätten enligt den s. k. Saliska lagen. Men
denna arfsordning blef af kon. Ferdinand VII godtyckligt
uphäfd och cognatisk arfsrätt stadgad, så att konungens
dotter skulle taga arf framför sidogrenar af manslinien.
Konungens rätt att på detta sätt afskära agnaternes
arfsrätt bestriddes af hans broder infanten Dou Carlos, hvilken
var arfvinge pa mansidan. Deraf upkom det borgerliga
kriget, som väl nu är slutadt med det carlistiska partiets
nederlag, men torde kunna åter uplåga3). Enligt den
cognatiska arfsrätten är kon. Alfonso XII Spaniens konung
såsom varande dotterson af kon. Ferdinand VII.

Stor-Britannien har cognatisk arfsrätt med företräde för
monarkens döttrar framför sidoslägtingar af manstammen.
Denna arfsrätt är gammal i England och Skotland och
likartad med den feodala arfsrätten hos engelska kronans
låntagare under medeltiden. Thronbesittningen för huset
Braunschweig (det Hannoverska huset) grundar sig på parla-

1) Zachariæ, Die deutschen Veifassungsgesetze, p. 990.

2) Schulthess, Eur. Gescli. Kal. 1869, p 452.

3) Jfr. öfv. p. 317 — 319. Oro den bourbonska dynastiens upkomst pà
Spaniens thron, se öfv. p. 315.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free