Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556’
anleda en skilsmässa från Waldeek efter manstammens
utgång. I oeli för det egentliga Waldeek är åter i skrifven
grundlag stadgadt att arfsrätten efter manstammens utgång
öfvergår till sist regerande furstens närmaste slägting på
qvinnolinien.
Würtembergs dynasti är ännu alltid det gamla
Wiirtem-bergska huset med thronens besittning grundad
ursprungligen på gammal feodal rätt och thronföljden numera
bestämd genom landets grundlag på det sätt att kronan efter
manstammens utgång öfvergår till den qvinnolinie, som är
på slägtregistret den närmaste till sist regerande konungen.
Österrike-Ungerns tbronföljdsordning kunde blifva
vidlyftig att framställa om man skulle fästa sig vid det
historiska förhållandet i hvarje särskildt land bland de många,
som utgöra denna monarki. Huru dessa länder tid efter
annan blifvit förenade under samma dynasti är här ofvan i
sina hufvuddrag omtaladt ’). Form och sätt har varit olika,
förläning, eröfring, arfsrätt. Derföre var också
thronföljds-ordningen icke nödvändigt den samma, men sedan de många
länderna voro samlade gjorde sig behofvet kändt att genom
en gemensam thronföljd sammanhålla bela ländermassan.
Denna omsorg föranledde den s. k. pragmatiska sanctionen,
d. v. s. den thronföljdslag, genom hvilken kejsar Carl A I
bestämde en gemensam arfsföljd inom alla sina länder. Den
närmaste afsigten var att fästa thronföljden vid kejsar Carls
egna bröstarfvingar ändock de voro af qvinligt kön. Enligt
pragmatiska sanktionen skulle kejsarens dotter ärfva
monarkien odelad, den cognatiska arfsordningen blef således
stadgad och på det sätt att denna ordning gälde för alla
länderna såsom en gemensam statskropp. Historien har
mycket att förtälja om strider, som blefvo nödvändiga för
att göra denna lag gällande, derom handlade det
österrikiska successionskriget (1741—48), men den bestämda
arfsordningen blef dock omsider beståndande. På grund deraf
kom huset Lothringen till besittning af monarkien genom
arf från en qvinnolinie af huset Habsburg. Thronbesittningen
har förblifvit oafbruten ocli pragmatiska sanktionens
grundsats är gällande för thronföljden. Men denna grundsats
innebar i sjelfva verket icke en cognatisk arfsrätt i dess
1) Öfv. p. 255 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
