Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562’
statsform i Europa, nämligen det Europa, som bygde bo i
Amerika, bos de europeiska samhällena funnos alla
förutsättningar på hvilka monarkien lefver, der funnos urgamla
dynastier, der fans en folktro, som tog monarkien för afgjord
sak, under monarkiska inflytelser var hela
samhällsordningen bildad och i denna ordning ingingo elementer, som
nära anslöto sig till monarkiens grundsats, der fans en
ärftlig adel, der fans en kyrka med hierarki. Lika visst som
dessa samhällsordningens delar mången gång arbetade ej
med men mot hvarandra och dödlig fiendskap kunde skilja
dem åt, så voro de dock i sitt innersta väsende nära med
hvarandra beslägtade. — Allt detta skulle nu äfven så blifva
i Amerika, sådan var meningen. Konungen af Spanien och
konungen af Portugal och konungen af England trodde visst
att det som skedde när de togo de nya länderna i
besittning blott innebar att deras riken hade blifvit ökade med
nya provinser, som de kunde styra lika som de styrde de
gamla. De styrde dem och förfogade öfver dem och slöto
statsfördrag med hvarandra om dessa länder helt
obekymrade, ocli länderna, kolonierna läto dervid bero, de hade
hvarken magt eller medel att göra sig sjelfständigt gällande,
ej heller kände de behofvet, ty de berördes i sina alldagliga
förhållanden, i sina närmaste interessen ej mycket af det
som deras kungliga öfverhet i det aflägsna moderlandet
förfogade och beslöt. Väl inträffade åtskilligt, af hvilket de
berördes; när krig var mellan staterna i Europa, kunde
kriget gälla kolonierna också, krigen kunde hafva sitt uphof
just i stridiga kolonialinteressen, och koloniernas handel
med andra länder reglerades genom lagstiftning från
moderlandet, men i de inre, de djupare delarne af
samhällskic-ket kunde det icke annorlunda blifva än att förvaltningen
blef en sjelfstyrelse. Om detta gäller företrädesvis om det
engelska Nord-Amerika och blott i mindre mån om det
spanska och det portugisiska beror skilnaden på folkens olika
art och lynne, bildningens olikhet och den särskildta
beskaffenheten af de samhällsinrättningar, som infördes från
moderlandet. Men gemensamt för bela Amerika var att just
de stycken af samhället, som utgjorde, om man får säga
den monarkiska sidan, saknades i Amerika. Visst funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
