Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569’
En sak har under de senaste åren varit den
märkvärdigaste i Amerika, det borgerliga kriget, som slutade med
Negrernes befrielse. Det sades nyss att Nord-Amerikas
samhällskick är stadigt och fast, der fördes likväl nyss ett stort
borgerligt krig ocli statsförbundets grundval ville brista. Ja,
den var på väg att brista, men den brast icke.
Nord-Amerika gick igenom sitt prof, det borgerliga kriget med den
utgång det fick bevisade icke Amerikas svaghet, det
bevisade dess styrka. Att ett sådant prof skulle förr eller
senare blifva för Nord-Amerika förelagdt kunde hvarje
tänkande menniska veta. Ty negerslafveriet var ett sådant
onaturligt oskick i vårt tidehvarf att det samma omöjligen
kunde för all framtid ega bestånd. Men detta oskick var
så med det amerikanska lifvet och samhällets alla
förhållanden sammanvuxet att det icke kunde utan de
våldsamaste skakningar uphäfvas. Vill man förundra sig öfver
något så vore detta icke att striden blef så hård, så blodig
och kostade så dyra offer, men snarare att den icke blef
ännu hårdare och priset, som skulle vinnas, ännu mera
dyrköpt. Ar det så att stora svårigheter föranleddes af
negerbefrielsen, så äro dessa blott oundvikliga följder, som aldrig
undvikas efter stora och häftigt utförda förändringar i
sam-hällskicket. Europa har i den delen att besinna exemplen
af sina egna revolutioner. Sådan var förändringen, som
timade i Amerika, att man kunnat befara långt värre
förstörelse än den, som nu egde rum, långt grymmare
upträ-den än dem, som dagens historia förtäljer.
Så när allt får gälla i en noggrann pröfning hvad det
gälla kan och bör, kan Förenta Staternas folk under
skyldigt erkännande af mensklig svaghet dock i det bela se
med tillfredsställelse tillbaka på seklet, som har gått, och
med förtröstan framåt på seklerna, som komma, då detta
folk nu år 1876 firar det hundrade året af sin politiska
sjelfständighet ’).
1) Angående det nord-amerikanska samhällslifvets karakter må
hänvisas i allmänhet till det berömda verket af tocqueville: De la
demoeratie en Amerique. En räkning och moträkning öfver
demokratiens goda och dåliga sidor finnes i korthet hos Mohl; Gcschichte und
Litteratur der Staatswissenschaften, t. I. p. 509 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
