Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571’
besittningar blefvo dock snart engelska, de afträddes från
republiken Förenta Nederland till England genom freden i
Breda (1667). De anläggningar, som hade varit gjorda från
Sverige, voro då redan af Holländarena eröfrade ’). Det
land, som bade varit holländskt, återfinnes hufvudsakligen
i de nuvarande staterna New-York och New-Jersey.
b) Revolutionen (1763—1783) bildar öfvergångstiden
från en provinsiell frihet till full sjelfständighet. Ofria,
förtryckta hade kolonierna icke varit, men de hade varit
omyndiga, ©sjelfständiga, underordnade en styrande regering, som
de blott till namnet kände och en lagstiftande magt, i hvars
beslut de ej deltogo. Detta tillstånd var för dem det
naturliga under den första tiden, medan deras egen magt var
svag och ringa, moderlandets välde var ett beskydd. Men
i mån som krafterna växte blef beskyddet obehöfligt ocli
öfverväldet kändes såsom ett tryckande tvång. Då skedde
affallet. Närmaste anledningen var det europeisk-engelska
parlamentets företag att lägga skatt pä kolonierna för den
engelska statens gemensamma behof. Företaget saknade ej
billiga skäl, ty det hade sitt uphof i förhållanden, hvilka
härledde sig från det nyss slutade kriget med Frankrike,
som hade varit ett krig till koloniernas försvar. Skatten,
som pålades, var ej heller oerhördt tryckande, men sjelfva
rättigheten för moderlandets parlament att skattlägga
kolonierna bestriddes. Och ur denna strid utgick revolutionen.
Det amerikanska uproret hade således icke sin grund i
något grymt förtryck, men deruti att kolonierna ej längre
fördrogo en underordnad ställning. De kräfde för sin egen
räkning en omedelbar utöfning af det engelska folkets fria
sjelfbeskattningsrätt. Tvisten begyntes kort efter fredslutet
med Frankrike (1763) och fördes de första tio åren under
formen af en politisk meningstrid och ett passivt motstånd
från koloniernas sida, men frän och med år 1775 begynner
det egentliga frihetskriget, hvilket fortfor till dess genom
freden i Versailles (1783) England erkände staternas
sjelfständighet. Amerikanarena räkna likväl icke detta årtal
såsom begynnelseår, kolonierna hade upsagt tro och lydnad
1) Jfr. hänvisningar, som finnas i Studier i Sveriges Statskunskap
af W. E. Svedelius T. I. p. 387. not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
