Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580’
presidenten aflägsnas från embetet. Deremot kan ny
rättegång sedermera anställas inför unionens domaremagt i fall
någon vidare påföljd ifrågasattes t. ex. strängare personligt
straff eller ersättningsskyldighet för förskingrade medel o. s. v.
I sin beslutande magt såsom verkställande regent är
presidenten för öfrigt bunden vid senatens medverkan i tvänne
fall, nämligen när ban afslutar fördrag med främmande
magter och när ban utnämner unionens embetsmän. Den
medverkan, som i dessa fall tillhör senaten, består likväl
endast i ett veto, så att presidentens beslut förfaller, men
senaten eger icke att föreskrifna hvad presidenten skall
besluta. Presidenten får således förnya t. ex. utnämningen
till dess han lyckas träffa ett val, som senaten godkänner.
Öfver hufvud är detta det utmärkande draget i Förenta
Staternas förbundsförfattning likasom i de särskildta
staternas författningar att all offentlig verksamhet utgår ur det
suveräna folkets vilja och val.
C) De särskildta staternas ordning efter storlek ock
folkmängd kan förtjena att uträknas med fördelningen bestämd
ur flere särskildta synpunkter. Man kan räkna samtliga
staterna utan afseende på annat än skilnaden i storlek och
folkets antal, men det lönar äfven mödan särskildt uträkna
de tretton gamla staterna, naturligtvis med inbegrepp af
Maine, Vermont och Western-Virginia, hvilka ur dessa stater
utgått, samt på andra sidan de stater, hvilka sedermera
tillkommit. En annan synpunkt är skilnaden mellan de norra
och de södra staterna, d. v. s. de stater, hvilka icke hafva
haft slafvar och på andra sidan de s. k. slafstaterna. Denna
skilnad har väl nu mera uphört, men olikheten mellan dessa
båda hufvuddelar af statsförbundet är i alla fall så
väsendtlig att den samma icke ens i den allmännaste öfversigt bör
lemnas oafsedd. En annan indelningsgrund är att man
fäster sig vid den geografiska belägenheten, vid Atlantiska
hafvet, vid Mexicanska viken, vid Stilla hafvet och i det
inre landet. Slutligen bör ock skilnaden utmärkas mellan
menniskoracerna, den hvita samt den svarta racen och de
röde Indianerne. Men att utsträcka beräkningen ända till
de olika andelar, som kunna belöpa sig på de särskildta
europeiska folken i den fortgående invandringen från Europa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
