Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(605
Södra Amerika. Detta landbälte har en aflång form, ehuru
den del, som tillhör Mexico, och äfven ett stycke af det öfriga
landet likväl icke är så smalt att det kan kallas ett näs,
men ju mera man nalkas Syd-Amerika, desto smalare
blifver landet och utgör slutligen det s. k. Panama-näset, som
gränsar till Södra Amerika. Hela landbältet kallas vanligen
Central-Amerika och kan betraktas såsom ett eget
hufvud-stycke af den amerikanska verldsdelen vid sidan af Norra
och Södra Amerika. Norra delen af Central-Amerika hörer
till Mexico.
Det spanska Amerikas affall från moderlandet var
senare i tiden än den angloamerikanska revolutionen. De
engelska f. d. kolonierna hade varit egna stater i mer än
trettio år medan de spanska länderna i Amerika ännu
styrdes af Vice-Konungar och s. k. General-Kapitener. Men vid
samma tid då ett nytt tidehvarf upgick öfver det europeiska
Spanien med Spaniorernes frihetstrid mot den napoleoniska
eröfringen, begyntes äfven koloniernas affall och der fans
ett sammanhang mellan händelserna i Europa och i
Amerika. Och dessa statshvälfningar, som hafva upfylt så väl
det europeiska som amerikanska Spaniens nyaste historia,
hafva liknat hvarandra deruti att det har visat sig
obeskrifligt svårt att åstadkomma någon fast och stadig ordning
på någotdera stället. Om de europeiske Spaniorerne hafva
utmärkt sig för en beklagansvärd brist på politiskt förstånd,
sä gäller detta lika mycket om Kreolerne, Mulatterne,
Mes-tizerne, Indianerne och huru folkblandningen må kallas, som
upfyller de spansk-amerikanska länderna. Deras historia
utgör en förvirrad massa af upror, revolutioner, borgerliga
krig, statsförfattningar, som stiftas och afskaffas, regeringar,
som upresas och nederstörtas.
Detta, som i allmänhet kan sägas om spanska
Amerika, ■gäller i hög grad om Mexico. Der har varit federativ
republik och republik utan federativ statsform, der har varit
diktatorsvälde, der har varit kejsardöme. Om det i
allmänhet är ett utmärkande drag hos de amerikanska länderna
att de hafva antagit den republikanska statsformen, så har
dock just i Mexico ett och annat misslyckadt försök blifvit
gjordt att uprätta en monarki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
