Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(049
amerikanska staterna hafva inräknat inom sina gränser,
tinnas mycket stora, af civilisationen hittills oberörda
rymder. Men icke derföre aldeles obebodda. Indianstammar
finnas ju äfven i Nord-Amerika, hvilka lefva sitt vilda lif
med full frihet inom de civiliserade ländernas utmärker, t.
ex. Indian Territory i Förenta Staterna, men det vilda
lifvet är dock blott undantag. Vill man säga det samma om
Södra Amerika så är sant att den europeiska civilisationen
är fullständigt bestämmande för verldsdelens karakter öfver
hufvud, men de barbariska undantagen äro större och
vidsträcktare i Södra Amerika.
Detta förhållande kan hafva upstått ur flera förenade
orsaker, en sådan kan sökas i en stamskilnad mellan
Indian-folken i Norra och Södra Amerika, en mägtigare lifskraft
hos de sydamerikanske Indianerne. En annan orsak kan
ligga i en svagare bildningsförmåga hos den europeiska
folk-race, som fick sig beskärdt att plantera europeisk bildning
i Syd-Amerika. Detta är en erfarenhet, som framställer sig
redan i Nord-Amerika vid jämförelsen mellan Mexico och
Förenta Staterna, att det indianska folkelementet har
bibehållit sig mera vid magt i de länder, som hemfallit åt
Spa-niorerne än i dem, hvilkas upfostran har blifvit af Försynen
öfverlemnad åt Engelsmännen.
Denna den indianska folkstammens större lifaktighet
framträder icke blott på det sättet att Indianernes antal är
större, men äfven deruti att en större folkblandning eger rum.
Man träffar icke i det angloamerikanska Amerika någon
betydlig folkmängd af blandade raeer, Mulatter, Mestizer m. fi.
hvilka deremot äro ganska talrika i Spanska Amerika och
hvilkas upkomst beror derpå att Europeerne, som i Amerika
brukat kallas Chapetoner, samt deras afkomlingar, Kreolerne,
hafva blandat sitt blod med Indianernes och Negrernes.
Deraf följer att indian- och negernationalitèterna icke blott
finnas vid sidan af den europeiska racen, men dessa icke
europeiska folkracer ingå såsom beståndsdelar i den nya
sydamerikanska nationalitet, som, härstammande med sin
hufvudsakliga beståndsdel från Europa, eger att besitta
Södra Amerikas länder och väl äfven Mexico, samt har sig
förelagdt att derstädes utgöra kulturfolket. Sjelfve regenten
i Mexico, Juarez, säges hafva varit af indiansk börd, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
