Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(673
gått ut från Arabien. Det kunde väl dock finnas en
misstanke att icke alla dessa härskaror, som omtalas med det
arabiska namnet, just äro af arabisk börd. Öfverallt i orienten
hörer man talas om Araber, men sjelfva Arabien har icke och
har visst aldrig haft någon mycket stor folkmängd. Landet har
till en stor del öckennatur. Men visserligen har det arabiska
språket blifvit allmänneligen kändt och begagnadt i orienten. 1
sjelfva Arabien lärer likväl det språk, som utgör det
arabiska litteraturspråket, icke vara allmänt folkspråk och
koranens lära säges i sjelfva sitt fädernesland icke vara fri för
åtskilligt kätteri, till en del af hednisk art. Det nuvarande
århundradet har uplefvat en betydlig rörelse i Arabien af
de s. k. WaJiabitcrnes eller Wechabiternes sekt, hvars
stiftare Mohainmed Abd’ul Wahab upreste sig för att predika
en ny Islam, i vissa delar olik Koranens. Rörelsen var
tillika politisk, Wahabiterne drogo fram med härsmagt,
eröfrade de heliga städerna Mekka och Medina samt förde ett
långt krig mot turkiske sultanen till dess slutligen Mehemed
AH från Egypten utsände sin fosterson, den ryktbare
Ibra-hini Pascha, hvilken efter ihärdiga strider besegrade
Wahabiterne. Men såsom religionssekt fortlefver denna
folk-afdelning ännu
Någon gemensam stat utgör Arabien icke, och landet
är också ganska vidsträckt ända till 45,537 g. qv.-m. men
med en tunnsådd befolkning, blott 3,700,000 invånare -). En
(lei af landet räknas bland turkiska provinser, men största
delen är uptagen af särskilda folkstammar, s. k. Beduiner,
som lefva i en art monarkier under stamhöfdingar (Emirer,
ScheiJc). På södra kusten nära sundet Bab-el-Mandeb, som
skiljer Röda hafvet från Indiska oceanen, träffas den
engelska besittningen Aden.
Persiens namn är historiskt på annat sätt än Arabiens.
Persien var ju en bland det urgamla Asiens stora
monarkier, men dock den yngsta, hvarföre också Persien blef
ibland dessa magter den, hvilken har fått intaga det största
1) Jfr Brauer und Plath, Handbuch der Gcographie und
Statistik von Asien p 946 o. f.
2) I denna summa äro den turkiska delen af Arabien samt den
engelska besittningen Aden icke inberäknade.
Svedelius: Europas Statskunskap. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
