Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Carl Anders Knut Almlöf - 5. Hedvig Christina Elisabeth (Betty) Almlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyske skådespelaren och författaren,
under en dylik tvekan mellan predikstolen
och teatern, och dialogen segrade för så
väl Iffland, som Knut Almlöf, hvilken
visserligen ännu någon tid fortfor att läsa
på dimissionsexamen, men slutligen dock
öfvergaf dessa stadier, på inrådan af
Pierre Deland, som då med sitt
teatersällskap uppehöll sig i Upsala. Den 5
november 1851 uppträdde Knut Almlöf
för första gången offentligen, på Upsala
teater, såsom Leonard Richardet i
"Frieri och förställning" samt såsom Jovial i
komedien med samma namn Han
tillhörde till en början Delands
teatersällskap till deri 1 oktober 1852, då han
anstäldes vid kungl, teatern. Men redan vid
spelårets slut återgick han till Deland för
att under denne utmärkte konstnär och
sceniske läromästare återtaga de studier
i skådespelarkonsten, hvilka sedan
fortsattes i några år, ända till dess Deland,
1861, upplöste sitt sällskap och tog
anställning vid den kungl, scenen. Då
öfvergick A. till då varande Mindre
teatern, som styrdes af Edvard Stjernström.
Vid den Stjernström ska teaterns
öfvergång till kungl, scen, fästes A. också vid
denna, den 1 oktober 1863, och stannade
der i nitton år.
Utgången från den stränga skpla, som
Pierre Delands var, har A. denna att
tacka för sin sceniska uppfostran och har
aldrig glömt hvad han der lärt, först
och främst att söka sanningen i konsten
såsom det högsta målet. Skarp och
begränsad individualisering utmärker alltid
hans sceniska skapelser, så många och
så olika än dessa äro, och genom den
kraftiga realism, som A. och hans hustru
framstält på scenen, har detta
konstnärspar icke oväsentligt bidragit till den
naturliga riktning den svenska sceniska
konsten erhållit. Under mer än tre
årtionden verkade A. på scenen, till dess han
vid utgången af spelåret 1881 — 82, då han
stod på höjden af sin konst, drog sig
tillbaka till det enskilda lifvet. Ännu på
hösten 1882 uppträdde han dock, på
särskild anmodan, vid kungl. Stora
teaterhusets hundraårsfest och utnämdes då till
riddare af vasaorden. Under dessa tre
årtionden utförde han ett mycket stort
antal roller, synnerligen inom det
komiska området, och den svenska scenen har
haft få så förträffliga komiska
skådespelare. Men äfven andra karaktersroller har
han spelat med samma framgång. Såsom
prof på hans mångsidighet må
hågkommas så vidt skilda karakterer, som den
narraktige Schumrick i "Slägtingar" och
den puritanske lord Chesterfield i "En
arbetare", den godtrogne, slappe
Menelaus i "Sköna Helena" och den slipade,
vakne Scapin, pären Miremont i
"Kotteriet" och folkuppviglaren Vansen i
"Eg-mont". Dess utom må ej glömmas
professorn i "Väck ej björnen", Bryngel i
"Kronfogdarne", Erans Moor i
"Eöfvar-bandet", Jupiter i "Orpheus", Eromont i
"Fregattkaptenen", Lardiére i "En
teaterpjes", Damoiseau i "De båda döfva",
Per-richon i "Perrichons resa", Girodot i
"Onkelns testamente", Gaspard i "Debutanten
och hennes far", titelrollen i "Advokaten
Knifving", Poirier i "Klädeshandlaren och
hans måg", en af hans allra förnämsta
roller. Af lika, ,om ej ännu större
betydelse är A:s framställning af Daniel
Hej-re i "De ungas förbund". I Harpagons
roll i "Den girige" har A. visat, huru han
kan förmedla det komiska med det
tragiska, och i Shylock i "Köpmarinen i
Venedig" har han gifvit lysaade prof på
sin förmåga i det rent tragiska. A. har
jemte sin hustru (se följ.) verkat vid
teatern äfven såsom ledare af elevskolan
under flere år samt sjelf såsom
öfversättare och har med den inhemska
dramatiska, literaturen införlifvat öfver 40
utländska teaterstycken. Till samman med
sin hustru företog A. många resor i
utlandet och gjorde sig förtrogen med
konsten på Europas förnämsta teatrar.
5. Hedvig Christina Elisabeth (Betty)
Almlöf, född Deland den 14 november
1831. Så väl på faderns, Pierre Deland,
sida som på mödernet härstammade hon
från ansedda sceniska konstnärer. Modern
(se Hedvig Lovisa Charlotta Deland) var^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
