Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancher, Michael Peter - Ambrosiani, Giovanni Battista - Anckarsvärd, Johan August - Anckarsvärd, Michael Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nära tjugo år gammal, innan han trädde
i något förhållande till konsten; elev af
akademien i Köpenhamn blef han 1871
och utstälde 1874 sina två första
arbeten, taflor af jutskt folklif. Två år senare
väckte hans "Fiskare, som i oväder
iakttaga de förbiseglande fartygen",
uppseende genom sin kraftiga och
stämningsfulla skildring af situationen, hvilken kom
den beskådande att öfverse med taflans
för öfrigt mycket iögonfallande tekniska
svagheter, och på de följande utställningarne
vunno flere taflor af honom erkännande
genom klar och dugtig karaktersteckning,
under det man icke utan skäl
gjorde anmärkningar dels på vissa formela
brister, dels på den fattiga koloriten
och karakterslösa behandlingen af
ämne. 1880 var det hans talang riktigt
kom i dagen genom det stora och
figurrika verket: "Skall han kunna klara
udden?" hvilket väckte en uppmärksamhet
som få andra alster af nyare dansk konst
och som äfven gjorde mycken lycka, då
det på våren 1883 utstäldes i Wien. Det
visar en grupp af jutska fiskare, som
under ett oväder hafva samlat sig vid
stranden och utbyta sina meningar
angående det förbiseglande fartygets
utsigter att reda sig under de kinkiga
förhållandena. Äter var här en situation
skildrad med utomordentlig djerfhet och
enkelhet och de olika typerna uppfattade
med en friskhet och styrka, som gjorde
konstverket till en folklifsbild af mycket
hög rang. Äfven i sina senare verk har
Ancher så godt som uteslutande
sysselsatt sig med den danska
fiskarebefolkningen, hvars kropps- och
själsegendom-ligheter han skildrat såsom ingen annan.
Högst i raden af hans alster stå de två
188,1 utstälda taflorna; ".Räddningsbåten
köres genom sandreflarne" och "En sjuk
ung flicka". I den förra framställer han
en kritisk belägenhet med stor dramatisk
kraft, i den senare ådagalägger han en
målningsfärdighet och koloristisk
utveckling, som knappast i något af sina äldre
arbeten. 1880 gifte han sig med den |
framstående unga målarinnan, fröken
Anna Bröndum.
Ambrosiani, Giovanni Battista,
balettmästare, född i Milano den 2 juli 1772,
kom till Stockolm 1795 och antogs till
premierdansör vid kungl, teatern samt
fortfor som sådan till 1827, ehuru han
under de fyra sista åren också var
balettmästare. År 1816 anstäldes han som
danslärare vid krigsakademien å
Karlberg, der han afled den 19 februari 1832.
Gift med Carolina Christina Norin, född
1789, död 1846. Hans son Charles Jean
Ambrosiani var premierdansör vid kungl,
teatern 1814—1834.
Anckarsvärd, Johan August,
landskapsmålare, född 1783, ingick i
militärtjenst, bevistade pommerska fälttåget
1805—6; som adjutant hos Adlersparre
deltog han i vermländska fördelningens
revolutionära rörelser 1809 samt var
amiral Pukes stabschef i den olyckliga
expeditionen till Norrbotten. Som öfverste och
generaladjutant lemnade han
krigstjensten 1819. A. var en framstående
riksdagsman. Är 1874 slöt han sin
verksamma lefnad.
Som konstnär har A. utmärkt sig i
egenskap af landskapsmålare samt för sina
lavis’er i tusch och sepia. A. blef 1813
medlem af Fria konsternas akademi, invaldes
1835 bland dess hedersledamöter och var
i 15 år (1856—70) dess vice preses.
Anckarsvärd, Michael Gustaf,
tecknare, litograf, född 1792 i Kalmar, blef 1809
fänrik i norska arméfördelningen,
transporterades på Svea lifgarde, med hvilket
han deltog i 1813—14 års tyska krig, samt
var öfverstlöjtnant, då han 1844 erhöll
afsked. Med Lauréus, som han träffade
i Paris, reste han till Rom, der han
studerade i tvänne år, handledd dels af
fransmännen Robert och Schnetz, dels af
Fogelberg, Lauréus och Mörner. Efter
hemkomsten 1822 företog han konstresor
till Gotland och andra delar af
fäderneslandet samt till Norge. Frukterna af
dessa resor visade sig i planschverken:
"Visby ruiner", "Sveriges märkvärdiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
