Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bache, Otto - Ballin, Joel - Balsgaard, Carl Vilhelm, - Banti, Lorenzo - Baretta, Blanche Rose Marie Hélène - Barker, Thomas Jones
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det för utställningskomitén målade
porträttet af dekorationsmålaren Hilcker och
i den stora familjetafla, som 1872 inbragte
honom utställningsmedaljen. För
Frederiksbergsmuséet har Bache målat enstor
och utmärkt historietafla: "De
sammansvurna rida från Finderup efter Erik
Glippings dråp".
Ballin, Joel, dansk kopparstickare, är
son af en judisk köpman i den lilla
jutska staden Vejle, der han är född den
22 mars 1822. Sin konstnärsbana började
han, efter att i nio år ha tecknat på
konstakademien, som figurmålare och utstälde
1841 en tafla af löfhyddohögtiden i
Köpenhamns synagoga; snart gick det
likväl upp för honom, att det icke var på
denna väg, Musan vinkade honom, och
att hans talang gick mera i riktningen
af spirituel och pålitlig reproduktion än
af sjelfständig alstring. Först slog han sig
då en tid på kemitypien, som han
studerade i Leipzig, men snart fick han
grafstickeln i handen och kunde redan 1850
utställa de första bevisen på, hvad han
var i stånd att dermed uträtta. Sin
väsentliga utbildning som kopparstickare
hade han erhållit i Paris, dit han begaf
sig 1848 med offentligt understöd och der
han tillbragte tolf år; derpå drog han till
London och arbetade der från 1870
omkring ett halft dussin år, till dess han
återvände till fäderneslandet, der man
önskade hans medverkan för
utbildningen af yngre gravörer.
Ballin har dels i rent liniemanér, dels
i "maniére mixte" utfört en mängd
förträffliga blad så väl efter äldre
mästerverk som efter nyare, i synnerhet franska
målares arbeten. Som särdeles betydande
alster af Ballin nämnas, förutom hans
första större blad, "Le maitre d’école",
efter A. van Ostade, Louvren, ett par
stick efter Murillo, åtskilliga
reproduktioner af taflor af Brion samt "I Villa
Borghese", stucket som medlemsblad för
konstföreningen i Köpenhamn, efter
Helsteds tafla. Ballin är sedan 1877 medlem
af konstakademien i Köpenhamn; riddare
af Dannebrogen blef han redan 1862, året
efter det han vunnit guldmedalj på
Salonen i Paris.
Balsgaard, Carl Vilhelm, dansk
blomster-, frukt- och stillebensmålare, är född
i Köpenhamn den 29 dec. 1812. Sexton
år gammal, blef han elev af
konstakademien och började 1825 att utställa dels
porträtt och genremålningar, dels taflor
med döda föremål. Som figurmålare har
han aldrig åstadkommit något
framstående; för sitt anseende och sin ställning
som medlem af akademien har han att
tacka sina mycket prydligt utförda
stillebensmålningar, af hvilka den kungliga
samlingen eger två. 1864 utnämdes
Balsgaard till konservator vid konungens
privatsamling, 1867 fick han titel af
professor.
Banti, Lorenzo, premierdansör vid k.
teatern i Stockholm 1805—1806,
anstäldes som k. teaterdirektionens
kommissionär i Italien, men afskedades strax åter,
till följd af operans indragning.
Baretta, Blanche Rose Marie
Hélène, fransk skådespelerska, född den 22
april 1855 i Avignon; gick på Sarah
Bernhardts uppmaning till teatern; antogs
till elev vid konservatorium i Paris 1868,
erhöll vid slutad kurs, 1872, ett andra pris;
debuterade på Odéon; vann anställning
vid Théátre-Francais 1873 och antogs till
"sociétaire" redan 1876.
Barker, Thomas Jones, engelsk
bataljmålare, född 1815. Hans far,
landskaps- och genremålaren Thomas B. gaf
honom den första undervisningen i sin
konst, sedermera studerade han från 1835
i Horace Vernets atelier i Paris. Redan
samma år debuterade han på
utställningen och erhöll 1836 en prismedalj,
målade sedan på uppdrag af Ludvig Filip:
Ludvig XIV:s död (förstörd 1848 vid
Palais Royals plundring). År 1845
återvände han till London och egnade sig
der först åt porträttmålning. Mellan
1849—60 syntes han mera sällan på
utställningarne, emedan han egnade sin
verksamhet mest åt privatbeställningar
på hästtaflor och krigsscener. Dit höra:
Wellingtons och Blüchers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
