Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bendz, Vilhelm Ferdinand - Bennet, Karl Stefan - Bennetter, Johan Jacob - Bentzon-Gyllich, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kola, i hvilken han framstod som den
mest betydande koloristen. Som särskildt
utmärkta arbeten af honom må nämnas
de tre; hvilka tillhöra tafvelsamlingen på
Kristiansborg, i synnerhet det stora: "En
bildhuggare, som arbetar efter lefvande
modell". Rummet är här återgifvet med
verkligt mästerskap, och hela taflan
framstår genom utomordentlig finhet och kraft
i clairobscur. I München tillbragte han
ett år från hösten 1831 och målade der
sin stora figurrika tafla: "Konstnärens
bord i Finckska kaffehuset i München",
som inköptes af Thorvaldsen och finnes
i museet. Från München drog han till
Italien, der han kort derefter fann sin
graf.
Bennet, Karl Stefan, friherre,
landskaps- och historiemålare, född 1800,
fänrik vid Svea lifgarde 1818, kammarherre
1828, fick afsked som kapten 1838. B. sökte
sin konstbildning i Italien; hans
egentliga område är landskapet, särskildt
utsigten med dess förening af natur och
arkitektur. Sina motiv har han mest
hemtat från Italien och Sverige:
Stockholmsutsigter, många vyer från herrgårdar och
slott m. m. I dessa med vårdad pensel
utförda målningar har han visat god
iakttagelseförmåga, sinne för landskapets
linieskönhet och den största
samvetsgranhet i utförandet. Han har äfven målat
porträtt och försökt sig som figurmålare:
"Karl Johans hyllning", "Revy från
Lagårdsgärdet", "Aftäckningen af Karl
Johans ryttarstaty i Stockholm", "Croquier
samlade under lägret 1836 af en amatör",
hvilka stycken hafva intresse genom de
behandlade ämnena och de många
porträtten. B. blef 1840 medlem af
Akademien för de fria konsterna och afled i
Stockholm 1878.
Bennetter, Johan Jacob, norsk
marinmålare, född i Kristiania 1823, började
sin bana som sjöman, men redan under
hans resor togo hans konstnärliga anlag
ut sin rätt, så att han slutligen bestämde
sig för att öfverge sjön — utom på duken.
Han begaf sig då till Haag, der han
studerade under den bekante holländske
marinmålaren Louis Meyer, och sedermera
till Paris, der den berömde Gudin, som
har utöfvat ett betydligt inflytande på
hans framställningssätt, blef hans lärare.
I Paris har han sedan lefvat, tills han
för några år sedan lemnade verldsstaden
för att slå sig ned på den ödsliga norska
vestkusten, der han i närheten af
Stavangcr, ute på Jäderens hed, midt emot
det stormande hafvet, inköpte en
gammal, öfvergifven kyrka, i hvars skepp
han inredde sig en präktig atelier. I
norska nationalgalleriet i Kristiania
finnes en tafla af honom: "Sjöslag vid
Madagaskars kust". — I nationalmuseum i
Stockholm har han en tafla, som från
Karl XV:s samling dit öfvergått:
"Amerikanska fartyg" (1859).
Bentzon-Gyllich, Oscar, dramatisk
sångare. Född å Fredriksborgs slott i
Danmark den 3 september 1847. Föräldrar:
Ståthållaren Geert S. von Gyllich och
Margareta de Flindt. Egnade sig först
åt juridiska studier, hvilka han dock
måste afbryta till följd af en svår
ögonsjukdom. Var sedan telegraftjensteman
i "The Great Northern telegraphy
Company" och tjenstgjorde såsom sådan först
i England, derpå under ¾ år i Kina
(Shanghai), hvarefter han kom till
Helsingfors, ingick i ryska statens tjenst och
som telegrafkontrollör erhöll
anställning i Helsingfors, der han dock snart öfvergaf
telegraftjensten och debuterade å
Svenska teatern derstädes som Rigoletto i
Verdis opera med samma namn, till
hvilket steg han föranleddes af sin särdeles
sympatiska och omfångsrika röst. Vid
denna teater, der han qvarstannade i 4 år,
tills (1880) dess operaafdelning upphörde,
utförde han flere stora partier, bland
hvilka — utom debutrolen — Wilhelm
Tell, Germont d. ä. i "Den vilseförda",
Renato i Verdis "Maskeradbalen", grefve
Luna i "Trubaduren", Pietro i "Den
stumma", grefve Rudolf i
"Sömngångerskan", Figaro i "Barberaren" och
"Figaros bröllop" voro de förnämsta. Såsom
en särskild utmärkelse under sin vistelse
i Finland erhöll han af czar Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
