Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, Josef Albert Soult - Berg, Oskar - Berger, Johan Kristian - Bergh, Johan Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såväl från svenska skärgården som från
främmande kuster. Ett jämnt och raskt
utförande, en flärdfri och okonstlad
uppfattning af naturen, en stundom något
konventionell färgbehandling äro drag,
som man återfinner i dessa taflor, hvilka,
om de än sakna den finare poetiska
karakteristiken, dock andas den friska
manlighet, som utmärker konstnärens egen
personlighet. Sedan 1860 är han agréé
vid akademien för de fria konsterna. Vid
sidan af sin konstnärliga verksamhet har
han tagit liflig del i arbetena för
döfstumbildningen i vårt land.
Berg, Oskar, skulptör, föddes i
Stockholm 1849, studerade till en början
ornamentskulptur, men öfvergick sedan
under Qvarnströms ledning till figuren;
vid konstakademien eröfrade han alla
medaljer, men gick två gånger miste.
om resestipendium. Ändtligen kunde han
1873 begifva sig till Rom med offentligt
understöd och vistades der till 1878, då
han återvände till fäderneslandet att der
utföra en större beställning för det nya
universitetshuset i Upsala. B:s mest
framstående arbeten äro: "Mandolinspelaren"
(tillhörig kon. Oscar II), "De första
stegen", "Gosse som modellerar", byst af
frih:an Cederström (allt i marmor), "Pan
och Psyke", "Satyr och faun", grupp i
naturlig storlek, de fyra fakulteterna,
allegoriska qvinnofigurer for Upsala m. m.
Berger, Johan Kristian, marin- och
landskapsmålare, född 1803 i Linköping,
egnade sig åt den militära banan, på
hvilken han steg till kapten, och
begagnade någon tid undervisningen vid
målareakademien; men de akademiska
ämnena passade dock ej för honom. Under
en längre vistelse i Frankrike och
hufvudsakligen i England,, sannolikt
påverkad af den excentriske engelske målaren
Turners arbeten, utbildade han sig till
marin- eller rättare sagdt kustmålare.
Hans arbeten behandla företrädesvis
svenska och engelska ämnen, hamn- och
kustutsigter, hvaribland många
Stockholmsvyer. B. har äfven målat vackra
aqvareller. Hans arbeten vittna om en vaken
blick för naturens egendomligheter och
om en fantasirikedom, som stundom slår
öfver i det underliga och fantastiska; han
begagnar ofta en stundom dunkel,
stundom alltför blågrön färgton samt bjärta
motsatser mellan dagrar och skuggor,
hvarigenom hans dukar få en viss
brokighet, hvilken dock vitnar om en ständigt
sökande, orolig ande samt förlänar hans
I verk en viss poesi. B. blef 1840 ledamot
af Akademien för de fria konsterna.
Under de senare lefnadsåren verkade han
oaflåtligt inom det religiösa området och
bestred under flere år
sekreterarebefattningen vid Evangeliska alliansens svenska
afdelning. Sommaren 1871 deltog han i
en beskickning till ryske kejsaren, för
att begära förbättringar i lutherska
befolkningens ställning inom Ryssland. Han
dog i Upsala s. å. Hans arbeten äro
ganska mycket spridda; och svenska staten
eger, synnerligast genom Karl XV:s gåfva,
ej få sådana.
Bergh, Johan Edvard,
landskapsmålare, föddes i Stookholm 1828, blef
student i Upsala 1844, aflade hofrättsexamen
1849 och tjenstgjorde sedan några år dels
i Svea hofrätt, dels i Stockholms
rådhusrätt. Med år 1852 började han sina
studier vid Akademien för de fria konsterna,
der han redan året derpå erhöll k.
medaljen och resestipendium. Han begaf sig
nu till Düsseldorf, som han redan 1851
besökte, studerade der under Gude, for
öfver Paris till Genève, der han
undervisades af Calame, samt tillbragte sedan
ett år i Rom. Återkommen efter sin
treåriga färd (1854—57) till Stockholm,
kallades han 1858 till ledamot af
konstakademien, inom hvilken han s. å. bildade
en landskapsklass, som sedan ingått i
dess läroverk. Han blef också 1861 vice
och 1867 ordinarie professor i
landskapsmålning. 1862 besökte han London
i egenskap af kommissarie för svenska
konstafdelningen, 1869 Norge, der han
företog en längre studieresa, och 1872
Köpenhamn, äfven der i egenskap af
kommissarie. B:s taflor eröfrade flere
medaljer vid större internationella utställningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
