Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bouguereau, William Adophe - Bournonville, Anton August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicklighet, sålunda i Hôtel Pereira, i
kyrkorna S:te Clotilde och S:t Augustin
och 1866 i teatersalongen i Bordeaux.
Åren 1867 och 1878 deltog han med
talrika taflor i utställningarne i Paris, så
ock i München 1879, der bland de tre
taflorna: den hel. Annas trolofning, nymfer,
och Venus’ födelse, den senare blef
allmänt beundrad (likaledes i Luxembourg).
År 1859 blef han medlem af
konstakademien i Paris.
Bournonville, Anton August, dansk
dansör och balettmästare. Född i
Köpenhamn den 21 aug. 1805. Fadren,
Antoine B., af fransk härkomst, kom 1782
som dansör till Stockholm och lär ha
tillvunnit sig Gustaf III:s särskilda ynnest,
men bosatte sig efter konung Grustafs död
i Köpenhamn, der han som förste dansör
och dansdirektör verkade i flere
årtionden, och der han gifte sig med Louise
Sundberg från Göteborg, af hvilket
äktenskap föddes "den danska balettens
fader" August Bournonville.
Vid 10 års ålder anstäldes han som
balettmästare vid Köpenhamns kungl.
teater, som han sedan tillhörde till 1824 —
sista året som dansör —, då han, för att
vidare utveckla sig i sin konst, for till
Paris, der han åren 1824—29 studerade
under ledning af den namnkunnige
Auguste Vestris. "Han debuterade (skrifver
en biograf om honom) på Stora operan,
engagerades, berömdes — och tycktes nu
vid 20 års ålder redan vara kommen till
en premierdansörs mål. Men detta var
långt ifrån nog för Bournonville.
Bifallet i Paris och i London — der han
gasterade — skänkte honom väl en
dagslände-namnkunnighet och en rätt god
kassa, men den "Higen efter Berömthed",
som sporrade hans poetiska, liffulla ande
till verksamhet, kunde ej tillfredsställas
härmed. När Köpenhamns teaterstyrelse
mot slutet af 1820-talet inledde
underhandlingar med honom om anställning i
hemlandet, för att der verka vid teatern
både som balettkompositör, utdanare af
en balettkår och "förste Solodandser" var
han genast villig, och om det än dröjde
något, innan de en gång afbrutna
underhandlingarne ledde till resultat, kom sig
detta endast deraf, att Fredrik VI i
början icke kunde begripa, att de i
Köpenhamn dittills vanliga balettlönerna icke
kunde anstå en erkänd "primo amoroso"
vid Europas främsta balettkår; det var i
alla fall icke i ekonomiskt hänseende
Bournonville vann på bytet, när detta omsider
1830 kom till stånd." (Detta citat är
hemtadt ur nekrologen i Ny Illustrerad
Tidning den 27 dec. 1879.)
Från 1850 anstäld som balettmästare
vid kungl. teatern i Köpenhamn, tog han
afsked från denna sin befattning den 25
nov. 1849, men var sedermera
föreståndare för baletten i egenskap af
komponist och instruktör intill okt. 1861, då
han blef intendent för scenen" vid Kongl.
teatern i Stockholm, hvilken befattning
han innehade till den 1 juli 1864,
hvarefter han åter bosatte sig i Köpenhamn,
der han ett år senare ånyo öfvertog
balettens ledning vid den danska teatern,
der han 1868 jemväl blef scen-instruktör
för operan. Död den 30 nov. 1879, var
han sedan 1830 gift med Helena
Håkansson från Landskrona.
Bournonvilles verksamhet i teaterns
tjenst är af stor betydelse, icke minst
för den svenska sceniska konsten. Också
torde de tre år, B. var — om också ej
till namnet, så dock till gagnet — den
egentlige styresmannen för vår främsta
scen, få räknas som ett af de mest
lysande skeden i vår svenska teaterhistoria.
Redan 22 år innan han blef anstäld som
intendent vid kungl. teatern i Sockholm,
hade han der uppträdt (1839) som dansör
och hade sedermera, 1847, för andra
gången gästat den svenska hufvudstaden, vid
hvilket sistnämda tillfälle han "väckte en
ordentlig bifallsstorm, då han i ’Bellman
eller polskan på Gröna Lund’ gjorde sin
apparition i titelrollen förvillande lik
originalet och på lutan exeqverade en af
dennes melodier". Bland den stora mängd
baletter, han komponerat, må här endast
nämnas de, som under hans ledning
uppförts i Stockholm: "Epilog vid uppvisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
