Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahmgren, Hedvig Ulrica - Dalbono, Edoardo - Dalgas, Carlo Edoardo - Dalon, Jules
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i de finska städerna. Var sedan anstäld
hos teaterföreståndarne Boos, Wallin (den
äldre), Michal och Oscar Andersson samt
vid svenska teatern i Helsingfors och
hade slutligen under flere år anställning
vid Lindmarkska sällskapet, tills hon på
hösten 1882 nödgades afbryta sin
sceniska verksamhet till följd af en tärande
sjukdom, hvaraf hon länge lidit. — Fru
Dahmgren är en, särdeles i djupare
karaktersroller, mycket begåfvad
skådespelerska, som mer än mången hängifvit
sig åt sin konst; dock har hon
egentligen aldrig varit i tillfälle att uppträda
inför Stockholms publik — en
omständighet, som torde få sökas i hennes
blygsamma och tillbakadragna väsen, paradt
med de stora fordringar, hon städse stält
på sig sjelf och den konst, hon utöfvat.
I Sveriges landsortsstäder har hon
emellertid med sant konstnärsskap utfört
roller sådana som fru Tjælde i "Ett
handelshus", Cecilia af Eka i "Gustaf
Eriksson Wasa", Katri i "Daniel Hjort", Löna
Hessel i "Samhällets pelare", gumman
Fadette i "Syrsan", madame Maintenon
i "Ludvig XIV och markisinnan
Maintenon", titelrollen i "Maria Tudor" och
många andra. — Gift 1857 med
skådespelaren, sedermera landtbrukaren Carl
Osvald Dahmgren (död den 15 juli 1878).
Dalbono, Edoardo, italiensk målare.
Han föddes 1843 i Neapel och erhöll sin
första undervisning i målarkonsten af
Domenico Morelli, den mest framstående
af de neapolitanska målarne. Vid
expositionen 1857 i Neapel utstälde han sitt
första arbete "En studie efter naturen i
Portici" och erhöll derför en
silfvermedalj. Han förvärfvade sig popularitet
genom sina derpå följande taflor
"Neapolitansk tarantella", "Neapolitansk
begrafning" och "Från Santa Lucia".
Ännu betydelsefullare var hans historiska
målning "Konung Manfred lyses i bann",
som erhöll andra priset vid en
utställning i Parma.
Ekonomiska bekymmer förföljde den
unge målaren. Han nödgades lifnära sig
med att göra illustrationer till böcker
och tidskrifter, hvilket hindrade honom
att egna sig åt betydelsefullare
uppgifter. Likväl målade han en "Jagande
Diana" och en "Sirenlegend", som erhöll
priset vid utställningarna i Neapel och
Wien. Dessa och andra taflor
förskaffade honom till kund den kände franske
konsthandlaren Goupil. För denne har
han målat "Neapolitansk kyrka",
"Pulci-nelloteater" samt "Löftet till madonna
del Carmine", hvilken sist nämda
målning väckte stort uppseende i Paris och
London. Bland hans nyaste arbeten må
äfven nämnas "Kusten vid Mergellina",
der han beundransvärdt träffat Neapels
haf och himmel. Man har äfven
aqvareller af hans hand.
Dalgas, Carlo Edoardo, dansk
djurmålare, är född i Neapel af danska
föräldrar 9 nov. 1820 och stupade den 31
dec. 1850 i en af de sista träffningarna i
det första slesvigska kriget, i hvilket
han som frivillig, senast som officer, hade
deltagit under alla tre krigsåren. Elev
af konstakademien i Köpenhamn blef han
1837 och utstälde från 1843 taflor med
kor och får på marken; en af dem, "en
fårflock", tillhör tafvelsamlingen på
Kristiansborg och låter oss lära känna en
med Lundbye beslägtad, fin och älskvärd
konstnärsnatur med mycket färgsinne och
icke ringa anlag för koloristisk verkan.
Dalon, Jules, fransk bildhuggare i
den realistiska riktningen, född 1838.
Redan tidigt erhöll han undervisning af
Carpeaux och började under dennes
ledning att modellera med sådan
skicklighet, att hans lärare öfvertalade honom
att blifva bildhuggare. Då Carpeaux
begaf sig till Rom, blef han för en tid
lärjunge till Duret (död 1865), hvilket dock
ej behagade honom, så att han för
utkomstens skull arbetade åt bronsarbetare
och guldsmeder. År 1867 exponerade han
sin första staty, hvarpå 1870 följde en
gipsstaty, brodösen, hvilken erhöll en
premie. Då kriget utbröt, blef han
medlem af nationalgardet, landsförvisades
sedan för misstanken att hafva deltagit i
kommunen och vistas sedan dess, ifrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
