Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fabi, Altini Francesco
- Faed, John
- Faed, Thomas
- Fagerlin, Ferdinand Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F.
Fabi, Altini Francesco, italiensk
bildhuggare. Han är född 1830 i
Fabriano i Umbrien. Redan såsom yngling
kom han till Rom, der han å Tadolinis
atelier inhemtade grunderna af den konst,
han sedan med stor ära utöfvat. Hans
förnämsta arbete i marmor är "Amor och
Merkurius", som inköpts af kejsarinnan
af Österrike. Ett annat arbete af honom
är "Beatrice", en blid qvinnofigur,
hvartill han hemtat idéen från Dante
Alighieri. Bland hans talrika grupper och
statyer må för öfrigt nämnas: "Venus,
som afslöjar sig för Paris", "Galathea"
samt de båda kolossalstatyerna
"Betraktelsen" och "Bönen", som ådraga sig
uppmärksamhet af dem, hvilka besöka Roms
begrafningsplats. Fabi är medlem af San
Luca-akademien.
Faed, 1) John, skotsk genremålare,
född 1820, visade redan tidigt
konstnärliga anlag och målade flere miniatyrer,
till dess han 1841 kom till akademien i
Edinburgh. Till hans första taflor höra:
Shakspeare och hans samtida (1850) och
de båda illustrationsserierna:
landtmannens lördagsqväll och soldatens
hemkomst. År 1864 kom han till London
och lemnade der taflor till nästan hvarje
exposition, visserligen utförda med stor
omsorg, men utan mycket inre lif och
känsla, t. ex. målskjutningsfesten,
Katharina Sefton, skogvaktarens dotter och
såsom de nyaste: Goldsmith i sin
studerkammare (1877), fritimmen och den
gamle korgflätaren. Mycket berömda
blefvo deremot: den gamle krämaren
och Efter segern.
2) Thomas, skotsk genremålare, den
föregåendes yngre bror, född 1826, lärde
först för sin bror och sedan i Edinburg,
en kort tid för W. Allan. Sedan han
debuterat med en aqvarell, började han
oljemålningen med genretaflor och gjorde
1849 ett lyckligt grepp med sin ofta
reproducerade Walter Scott bland sina
vänner i Abbotsford, som gjorde honom till
ledamot af skotska akademien. År 1852
bosatte han sig i London och exponerade
sedan på akademien talrika taflor, nästan
alltid med allvarsamt, ofta tragiskt
innehåll, hvilkas hufvudegenskaper äro djup
känsla, förträfflig karaktersteckning och
en lysande, visserligen emellanåt något
skrikande kolorit. Dit hora från hans
tidigare år: det oändligt gripande
moderlösa barnet (1855), Höglands-Mary,
dödsbädden i kojan, till hvilka vi ännu
foga några från de sista åren: Dagens
slut, Kyrkogården, Violer och gullvifvor
(1874), I krigstider, Från hand i mun
m. fl., som genom kopparstick blifvit
mycket spridda i England. År 1864 blef
han medlem af akademien i London och
1875 hedersledamot af akademien i Wien.
Fagerlin, Ferdinand Julius,
genremålare, föddes i Stockholm 1825. Hans
omisskänliga anlag för målarkonst
utvecklades under en flerårig undervisning
vid konstakademien; men sjelf oviss om
sin kallelse, aflade han student- och
officersexamen och blef underlöjtnant vid
Lifbeväringsregementet 1850. Efter tre
års förlopp begaf han sig till Düsseldorf
för att bland de skandinaviska
konstnärerna der söka sin utbildning. Han fick
till lärare professorerne Sohn och
Schadow, lemnade 1854 krigstjensten och
egnade sig sedermera uteslutande åt
konsten. Under det följande årtiondet hörde
man hemma i fäderneslandet föga om
hans arbeten och framgångar. Allt hvad
man under den tiden fick se af honom
var ett par taflor på konstakademiens
utställningar 1856 och 1858 samt hans
bekanta »Fiskaregossar, som röka" (1862;
nu i nationalmuseum); men 1865
öfverraskades man af underrättelsen, att F.
s. å. i Dublin erhållit guldmedalj vid en
internationel utställning för en genre
"Frieri", och att denna tafla af den
utländska pressen omtalades som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 23:17:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eurkonst/0138.html
