Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ginotti, Giacomo - Girand, Edoardo - Gjerns, Ågot - Gjörling, Agnes Nathalie - Gjörvell, Karl Kristoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var statyn Nidia, den blinda i Pompeji,
hvartill han hemtat ämnet från Bulwers
kända roman. För denna staty erhöll
han silfvermedalj vid utställningen i Wien.
I Eom, der han sedan bosatte sig,
utförde han en "Slafvinna, som bryter sina
bojor", ett arbete, som lof ordas för det
.energiska uttrycket och formernas
skönhet. Yid Parisutställningen erhöll han
en silfvermedalj för denna figur, som han
sedan på beställning från flera håll
kopierat. Hans fantasibyst "Petrolösen"
rönte stor framgång vid expositionen i
Milano 1881. Det är en figur med
kraftiga konturer och ett hårdt uttryck samt
framställer en med starka rep bunden
kommunardqvinna. Det är ett af de
bästa arbeten inom bildhuggarkonsten,
som på de senaste åren frambragts i
Italien. En "Lucrezia" i kroppsstorlek
är anmärkningsvärd för det lyckade och
originella i kompositionen. Ginotti har
nyligen fullbordat en "Euklides", en ung
man, som är sysselsatt med läsmngenaf
ett på ett stycke papyrus framstäldt
problem.
Girand, Edoardo, italiensk
skådespelare, föddes i Milano 1834. Tillhör (1884)
Ferravillas milanesiska trupp, der han är
en framstående konstnär. I synnerhet i
dialektkomedier framstår han till sin
fördel. Han har derjemte en
anmärkningsvärd förmåga att härma marionetter.
Gjerns, Ågot, norsk skådespelerska,
debuterade på Kristiania teater 1874,
studerade under fru Winter-Hjelm och
utvecklade småningom egenskaper som
gjorde henne mycket användbar i det
nyare dramat, der hon fick en mängd
större och mindre uppgifter. Hur starkt
hon anlitades under de icke många år
hon tillhörde teatern, framgår deraf att
hon har spelat i omkring 100 roller. Mest
sjelfständighet visade hon som Dina
Dorf i "Samfundets stötter". 1883 ingick
hon äktenskap med distriktläkaren
Selmer och lemnade teatern.
Gjörling, fru Agnes Nathalie, född
Dehn, född i Köpenhamn den 28 sept.
1851, dansk skådespelerska, hade redan
från sitt nionde år gjort tjenst i Kgl.
teaterns bal lettskol a och debuterade den
25 okt. 1867 som Hanna i Henrik Hertz’
lustspel "Inqvarteringen", der hon genast
behagade genom sin intagande
personlighet, sin klangfulla organ och sitt nätta
spel. Ännu större bifall vann hon samma
år som Eegisse i "Svend Dyrings hus" och
har senare utfört en stor del betydande
roller, bland hvilka särskildt Imogen i
"Cymbeline", Ingeborg i "Drottning
Margaretha" och Julia i "Borneo och Julia"
förtjena att framhållas.
Gjörvell, Karl Kristoffer, arkitekt,
föddes i Stockholm 1766, blef såsom
yngling elev vid konstakademien och
anstäldes 1788 som byggnadselev vid det
tillämnade stora slottet på Haga samt
1792 vid Stockholms stads
arkitektkontor. Hans första studietid leddes af den
berömde Desprez. 1794 företog han en
utländsk resa, under hvilken han mest
uppehöll sig i Eom, och blef efter sin
hemkomst 1796 anstäld som vice
stadsarkitekt i sin födelsestad. Bland större
företag af honom må nämnas
omgestaltandet och ombyggandet af Karlbergs
slott till krigsakademi, dervid dock
Desprez hade högsta ledningen. G:s första
sjelfständiga verk var utarbetandet af
ritningar till Åbo universitetshus,
grundlagdt 1802, men fulländadt under Bassis
ledning först 1815. G. blef 1803
stadsarkitekt och valdes s. å. till medlem af
konstakademien. 1808 fick han
professors titel. Han hade då uppfört
Drottningens paviljong på Haga samt gifvit
ritning till ombyggandet af Säfstaholm
och till Westmanska huset, som sedan
blef k. Vetenskapsakademiens lokal, men
i vår tid ändrats och tillbyggts. Ett
mycket betydande arbete anförtroddes
honom af konung Karl XIV Johan,
nämligen uppgörandet af ritningar till och
uppförandet af Garnisonssjukhuset i
Stockholm, hvilket arbete äfven blef G:s sista
större; det fullbordades 1834. G. har
äfven uppgjort ritningar till
altardekorationer och predikstolar, bland hvilka må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
