Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Got, François Jules Edmond - Grabow, Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marivaux, Eacine ("Les plaideurs"),
Corneille ("Le menteur") hafva på det mest
fulländade roalistiska sätt tolkats af
denne utmärkte skådespelare. På de nyare
styckenas område har G. gjort kapten
Baudrille i "Le coeur et la dot" odödlig.
Hans Tibia i "Les caprices de Marianne",
abbén i "Il ne fautjurer derien", Spiegel
i "La pierre de touche", Jean de Eieux
i "Le duc Job" äro kanske lika
oförgätliga. Hans Sganarelle, Trissotin, Figaro
och andra sfcälla sig värdigt vid dessas
sida. I de stora nya sociala komedierna
har G. dock visat sig kanske allra störst.
Hans Giboyer i "Les effrontés" och "Le
fils de Giboyer", hans Eodolphe i
"L’hon-neur et 1’argent" och titelrollen i
"Maitre Guérin" äro sällsynta mästerverk.
Såsom ett sådant torde ock hans
Merca-det få anses. Denna roll hade förut med
stor framgång spelats af Geoffroy, men
Got tog den på ett helt annat sätt och
gjorde lika stor, om ej större lycka.
Bland hans förnämsta skapelser under
senare år, torde Bernard i "Les
Fourchambault" sättas allra främst. Got är ännu
i full verksamhet. Han är äfven
författare och har skrifvit orden till operan
"Francois Villon", som gafs på stora
operan i Paris 1857.
Grabow, Mathilda, operasångerska,
föddes i Stockholm den 23 Maj 1852, och
är yngsta dotter till f. d. förste
fagottisten i k. hotkapellet Ludvig Grabow och
hans maka Augusta Lovisa, född
Winck-ler. Den unga flickan fick att börja med
ingen egentlig undervisning i musik, men
begåfvad med en ovanligt vacker och
böjlig röst i förening med naturlig
musikalisk fallenhet, kunde hon redan tidigt
efter gehör sjunga åtskilliga sängar och
till dem på pianot ackompagnera sig
sjelf. Åtskilliga musikvänner öfvertalade
fadern att låta henne få följa en bana
för hvilken hon visade de mest afgjorda
anlag, och vid tretton års ålder blef hon
antagen vid k. teatrarnes elevskola, der
hon emellertid föga lärde, men sedan fru
Fredrika Stenhammar öfvertagit hennes
musikaliska uppfostran, dröjde det ej
länge förr än hennes rika anlag och
herliga stämma började utveckla sig i en
förvånande grad. Efter att först hafva
utfört några småpartier, debuterade hon
på stora teatern den 11 maj 1870 som
Bertha i "Niirnbergerdockan", och med
en storartad framgång. Under
spelåret 1870—1871 uppträdde hon ytterligare
som Pamina i "Trollflöjten", Anna i
"Fri-skyttén" samt Fiamma i "Hin ondes
första lärospån". 1872 reste hon till Paris
för att der börja sina studier för den
ryktbara sånglärarinnan fru
Viardot-Garcia, som äfven med mycket intresse
antog sig den unga lofvande eleven, hvars
framsteg dock tyvärr mycket fördröjdes
till följd af en vacklande helsa, som flera
gånger tvang henne att afbryta sina
studier för att vid brunnar och bad
söka återvinna krafter. Så förgingo
åren 1873 till 1876, men trots de svåra
hinder sjukdom lade i vägen, hade hon
dock under dessa år i verldsstadens
musikaliska kretsar ådragit sig en
uppmärksamhet som äfven delades af de
förnämsta celebriteter. Auktoriteter
sådana som Ambroise Thomas och Gounod
gåfvo henne ett erkännande som, i hög grad
hedrande, berättigade till de stora
förhoppningar man började fästa vid’henne.
Så hände att Parisoperans chef
Halan-zier sjelf erbjöd den unga svenskan hvad
så många andra sångerskor förgäfves
eftersträfvat, nämligen engagement vid
stora operan. I Maj 1876. erhöll hon ett
kontrakt på treårig anställning vid
densamma. Hon skulle i augusti uppträda
som Ofelia i Thoma’s opera "Hamlet",
men omständigheter gjorde att hon måste
låta sig nöja med det vida mindre
tacksamma partiet som Drottningen i
"Hugenotterna". Icke dess mindre ville
direktören för italienska operan i
Petersburg—Moskwa icke sakna hennes
medverkan vid en operasaison der storheter sådana
som en Kristina Nilsson, Patti, Trebeili
m. fl. skulle uppträda. Af Halanzier
tillköpte sig chefen för den ryska operan
rättigheten att kontrahera med Mathilda
Grabow, och hon antog tillbudet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
