Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grifoni, Biccardo - Grimelund, Johannes Martin - Grisi, Giulia - Grosch, Christian Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillbaka till Rom, der han nu tog sitt
varaktiga uppehåll. Grifoni är en ytterst
produktiv konstnär. Bland hans arbeten
räknas såsom de förnämsta:
monumentet öfver skådespelerskan Amalia
Fumagalli; monumentet öfver monsignor De
Merode; en staty, framställande Orestes;
en annan, framställande Herminia, till
hvilken han hemtat idén från Tasso;
en af Viktor Emanuel bestäld staty, som
föreställer en. gosse och är betitlad "Den
första sorgen". Tidare har man af hans
hand en bröstbild af Umberto I,
hvilken är uppstäld i deputeradekammaren,
en staty af prinsen af Neapel, en
bröstbild af Cavour samt en mängd byster af
framstående personer. "Den första
sorgen" är ett arbete, som genom sin
originalitet var egnadt att väcka
förhoppningar om ännu betydelsefullare verk af
den begåfvade konstnären. Men då han
har en talrik familj att försörja, nödgas
han offra sin talang på porträtt, byster
och dekorationsfigurer.
Grimelund, Johannes Martin, norsk
målare, född 1842, afslutade först sina
studier vid Kristiania universitet innan
han vigde sig åt konsten, och blef 1866
teol. kandidat. Men knapt voro hans
vetenskapliga studier slutade förr än han
kastade sig öfver landskapsmålningen
under ledning af sina landsmän
Eckersberg och Gude. Sedermera begaf han
sig till Paris, der han fortfarande är
bosatt. Hans taflor behandla dels motiv
från Norge — också bohusländska
landskap har han återgifvit — dels och
under senare åren särskildt från Frankrike.
Han har vunnit pris vid utställningarna
i Wien 1873 och i Filadelfia 1876.
Grisi, Giulia. Italiensk sångerska.
Född i Milano den 28 juli 1811, gjorde
hon sina första sångstudier hos Giaconelli
i Bologna, der hon ock debuterade i
Bossinis "Zelmire". Efter att i sitt
fädernesland förvärfvat sig erkännandet att
vara en mycket framstående tragisk
operasångerska, kom hon 183á för första
gången till Paris. Här grundlade hon sitt
europeiska rykte och var sedan ömsom
anstäld här, i London och Madrid.
Till-sammans med den berömde
operasångaren Mario gjorde hon 1854 en konstresa
genom Förenta staterna. Två år
derefter gifte hon sig med Mario. Hon dog
i Berlin den 28 nov. 1869. Det storartade
i hennes såväl sång som spel, paradt
med växtens och ansigtets klassiska skönhet,
rättfärdigade hennes stora
konstnärsrykte. Hon anses ha varit den första, som
på scenen införde den "chant a
demivoix", hvilken särskildt i hennes
föredrag af "Casta diva" i Bellinis "Norma"
beskrifves såsom något utomordentligt.
Bellini skref särskildt för henne "I
puritani" samt för henne och hennes äldre
syster Gireditta "I Capuleti edi Montechi".
Denna syster Gireditta var en mycket
framstående sångerska, men uppnådde
icke Giulia. Hon var född 1805 i Milano
och blef efter några års uppträdande på
italienska teatrar samt i Wien anstäld
vid Italienska operan i Paris. Hon drog
sig tillbaka till privatlifvet 1833, då hon
ingick giftermål med grefve Barni, samt
afled den 1 maj 1840 i Bobecco i
Lombardiet. En tredje sångerska med
namnet Grisi, Ernestina Grisi, kusin till de
båda förstnämnda och’ född i Milano
1818, har äfven förvärfvat sig rykte
såsom sångerska. En syster till Ernestina
är dansösen Carlotta Grisi, hvilken, född
i byn Visinidá i Istrien 1821 samt elev
af den ryktbare koreografen Perrot, söm
sedan blef hennes make, var
Parispublikens förklarade gunstling på 1840-talet.
Grosch, Christian Heinrich, norsk
arkitekt, född i Köpenhamn 1801, död i
Kristiania 1865, studerade bygnadskonst
vid Köpenhamns akademi 1820—24 med
offentligt understöd och vann först den
mindre och senare den större
silfvermedaljen. Medlem af Kristianias rit- och
konstskolas styrelse från 1827 och
stadskonduktör i Kristiania från samma år,
har han utfört en mängd af denna stads
offentliga bygnader, bland dem banken,
börsen, det astronomiska observatoriet
(1832). Kristiania teater (1836), stiftelse
"Oskars Minde" (1861-63) m. fl. Sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
