Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurlitt, Louis - Gustafsson, Johan Gustaf - Gustafsson, Sofia Emilia, född Zeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är född i Altona den 8 mars 1812. Tjugo
år gammal, blef han elev af
konstakademien i Köpenhamn, utstälde 1832 sina
första taflor, hvartill studierna voro
hemtade i Norge, och vann snart anseende
som en talangfull och duglig konstnär.
Sedermera gjorde han resor så väl i
Norge och Sverige som i Tyskland och
Italien; under 1840 blef han medlem af
akademien, men få år derefter bosatte han
sig i Tyskland, der han sedan dess har
haft sin verksamhet. Hans taflor äro
alltigenom effektfulla och dugtiga i form
men något glasaktiga i färgen.
Gustafsson, Johan Gustaf, teaterföreståndare
och skådespelare. Född i Stockholm den 20 augusti 1835.
Föräldrar: Konduktören vid kgl. fortifikationskåren Nils
Gustafsson och Sofia Lundius. Vid 15 års ålder inträdde
G. i K. teaterns elevskola och uppflyttades 1855 på
aktörsstat, öfvergick dock 1858 till d. v. Mindre
teatern (Edv. Stjernström) samt året derpå till
Ladugårdslandsteatern (föreståndare: Isidor Högfeldt).
Från 1861 Var G. anstäld vid den första
stående teatern i Helsingfors, men då
teaterhuset 1863 nedbrann, reste han med
det s. k. "finska teatersällskapet" öfver
till Sverige och kom 1864 till Södra
teatern i Stockholm. Emellertid vände
han redan 1866 tillbaka till Helsingfors,
der nu en ny teaterbyggnad blifvit uppförd.
Efter Vilhelm Åhman antogs G. 1869 till regissör
vid denna scen, hvilken befattning han, jemte sin
skådespelareverksamhet, utöfvade, tills han 1873
återvände till fäderneslandet och blef styresman
för det af K. sekreteraren Ernst Wallmark bildade
teatersällskap, som vintern 1873—74 gaf representationer
å Ladugårdslandsteatern i Stockholm.
Derefter har G. — med undantag af
spelåret 1880—81, då han var anstäld som
skådespelare vid Nya teatern i Stockholm
— egnat sina krafter åt Göteborgs stående teater.
I sex år (1874—80, vid den s. k. Nya teatern,
sedermera "Stora") var F. scenisk direktör under
kakelugnsfabrikören-teateregaren August Ringnérs
egid, samt från 1881 regissör och skådespelare
under Frans Hedbergs direktörsskap, liksom han
från hösten 1883 till sin död var det under Lorentz
Lundgren såsom verkställande direktör för
det s. å. bildade "Göteborgs teateraktiebolag".
Denna sistnämda befattning innehade han dock endast
några få månader, enär han, efter en längre tids
sjuklighet, redan i dec. s. å. nedlades på
sjukbädden och dog den 1 jan. 1884.
Sålunda har G. genom sin mångåriga
trägna verksamhet som scenisk ledare
oskiljaktigt förbundit sitt namn med de
svenska teatrarnes historia i såväl sjelfva
fosterlandet som i Finland. I konstens
historia har G. gjort sig kraf på
erkännande som erfaren och dugande
skådespelare. Ur hans rika repertoar må
nämnas: Mäster Smith och Morbror Per,
Larsson i "Regina von Emmeritz",
Briquet i "Nya garnisonen", Hänselmeijer
i "Fåfänga" och framför allt den
Falstaffsartade Herr Tobias i Shakespeares
"Trettondagsafton", den roll, i hvilken
hans konstnärskap torde ha vunnit sitt
fullaste uttryck. Många äro eljes de
gamla "original", "toffelhjeltar", Bacchi
bröder och krigsbussar, som i hans
person gått öfver tiljan med gladt lynne
och trygg humor. Inom operetten gjorde
han gällande en vacker baryton och god
musikalisk begåfning.
G. var sedan 1860 gift med Sofia Emilia Zeth.
Gustafsson, Sofia Emilia, född Zeth;
skådespelerska. Född den 24 juni 1832 i
Karlshamn, der fadren var brandmästare.
Hon började sin teaterbana 1853 vid
Hesslers teatersällskap, hvilket hon tillhörde
till hösten 1859, då hon engagerades vid
Ladugårdslandsteatern i Stockholm.
Följande år ingick hon[ äktenskap med J.
G. Gfustafsson (se föregående) och var
sedan alltjemt anstäld vid samma teatrar
som denne tills hon med utgången af
spelåret 1881-82 nödgades af sjukdom
lemna scenen.
Fru G. spelade bäst då hon skulle
återgifva salongsdamer, men att hon ej var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
