Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heyden, August Jakob Theodor - Heyerdahl, Hans Olaf - Hilker, Georg Christian - Hillberg, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Worms" och ’’Folkhopen utanför
slottskyrkan i Wittenberg sedan teserna
blifvit anslagna". Äfvensom ridån i
operahuset i Berlin.
Heyerdahl, Hans Olaf, norsk
historiemålare, född i Dalarne i Sverige 1857
ander sina föräldrars vistelse i
broderlandet. Efter att hafva åtnjutit någon
vägledning af Mörten Müller o. a. drog han j
hösten 1874 till München, blef elev vid
akademien och erhöll särskildt
undervisning af Lindehschmidt. 1877 utförde
han sin första större komposition "Adam
och Eva efter utdrifningen från
paradiset", för hvilken tafla han på
verldsutställningen i Paris 1878 fick 3:dje
medaljen. Bedan samma år begaf han sig till
Paris för att studera under Bonnat. På
senare tid har han med stor duglighet
utfört flera kopior efter gamle mästare, i
dessutom åtskilliga originaltaflor: "En
skogsnymf", porträtt af skådespelerskan
fru Gundersen och kompositören
Svendsen samt "Yngsta barnets död". 1882 fick
han det af tidskriften l’Art utsatta
florentinerstipendiet, med hvilket han nu
uppehåller sig i Florens. Heyerdahl har
anlag att blifva en utmärkt kolorist och
hans kompositioner utmärka sig genom
friskhet och originalitet, deremot har han
ännu icke öfvervunnit en viss
benägenhet till bizarreri, såväl i färg som
komposition. Man har dock godt hopp att
han snart skall stå som en af Norges
främsta konstnärer.
Hilker, Georg Christian, utmärkt
dansk dekorationsmålare, född i
Köpenhamn d. 5 juni 1807 och död i samma
stad d. 8 febr. 1875. Från 1867 var han
ledamot af akademien. 1838—41
studerade han med offentligt understöd i
Italien och utförde efter sin hemkomst
dekorationsarbeten i universitetets vestibul,
till hvilka Constantin Hansen målade
figurbilderna. Andra dekorationsmålningar af honom
finnas i Thorwaldsens museum, i universitetets festsal,
nationalbanken o. s. v.
Hillberg, Emil, skådespelare. Född
i Stockholm d. 18 febr. 1852. Föräldrar:
handlanden Fredrik Wilhelm Hillberg
och hans hustru Anna Dorothea Ericson.
Efter, aflagd studentexamen (1870) och
någon tids universitetsstudier i Upsala,
debuterade Hillberg å kongl. Stora
teatern, våren 1873, som Härved Boson i
"Bröllopet på Ulfåsa", dock utan att göra
sig särdeles bemärkt. På hösten samma
år tog han anställning hos Wilhelm
Åhman i Göteborg, men stannade der ej
längre än till våren 1874, då han for
öfver till Finland. Det var vid svenska
teatern i Helsingfors han först vann sina
lagrar; också förblef han der i hela fyra
år, eller till våren 1878. Följande spelår
var han anstäld vid Nya teatern i
Stockholm — som då innehades af fru Louise
Stjernström — och här väckte han
genast stor uppmärksamhet genom sitt
originella och realistiska återgifvande af
hertig de Septmonts i "Främlingen". Efter
Fritz Ahlgrensson, som under början af
spelåret 1878—79 hade den sceniska
ledningen vid denna teater om hand,
anförtroddes regien åt Hillberg, och inlade
han dervid mycken förtjenst med
hänsyn till uppsättning och samspel. Men
redan spelåret derpå (hösten 1879)
öfvergick, han till de kungl. teatrarne, der
hans första roll blef Corrado i det
italienska dramat af detta namn. För öfrigt
må framhållas: Krogstad i "Ett Dockhem"
samt Jago i "Othello". Med sistnämda
roll har han tillfullo häfdat sitt anseende
som en af de ypperste tragiske
skådespelare vårt land haft. En storartad
repertoar lycktes ligga öppen för honom,
men hans oroliga ande unnade honom ej
en varaktig stad, och efter ett år
öfvergaf han landets främsta scen för att i
Göteborg börja eget teaterföretag. Detta
slog dock ej lyckligare ut, än att han,
efter ett knapt halfårs direktörskap, såg
sig nödsakad att — i början af 1881 —
säga sina sujetter farväl. Han återvände
till Stockholm och anstäldes genast af
Ludvig Josephson och Viktor Holmqvist
vid Nya teatern. Flere af hans bättra
skapelser framträdde nu; af oförnekligt
mästerskap präglades en egendomlig bild,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
