Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kittelsen, Theodor - Kittendorff, Axel Theodor - Kittendorff, Johan Adolf - Kiörboe, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har studerat i Munchen och utmärker
sig synnerligast för sin lifliga, om än
bizarra fantasi, i hvilket afseende han
tycks ha blifvit påverkad under sitt
Miiu-cfrenvistande af Böcklins befryndade anda.
Hans hufvudsakliga styrka ligger i den
humoristiska gräsligheten i hans
framställningar af den norska folksagans
äfventyrliga väsenden: gastar, drakar och
troll framställer han med en djerfhet och
styrka i fantasien, som man närmast
skulle vilja beteckna som förvånande
"naturtrohet", om ej den natur, de träffa på
ett så slående sätt, vore en, som endast
lefver i vår egen fantasi. Hans förmåga
är sålunda väsentligen denna: att med
sin fantasis barn precis träffa samman
med de för alla gemensamma
föreställningar, hvilka sagans dunkla ord alstra
hos hvar och en af oss. Emellertid har
Tian redan, i sin allra första genretafla
rStrike" visat sig i besittning af förmåga
att karakterisera gestalter ur sjelfva
lif-Tet, och i sin nyaste tafla "Echo" äfven
visat sig i besittning af en innerlig
känsla för naturens och landskapets poesi
och stämningsrikedom.
Kittendorff, Axel Theodor, dansk
xylograf, född d. 19 okt. 1821, död d. 8 mars
1868.1 andra hand utgaf han en mängd
illustrationsverk ; som hans betydligaste
arbeten kunna nämnas, ett stort träsnitt ef ber en
byst af Kristian den fjerde samt
återgif-vandet af Marstrands Erasmus Montanus.
Kittendorff, Johan Adolf, ansedd
dansk litograf, broder till nyssnämde A.
’Th. K., är född i Köpenhamn d. 5 april
1820. 1855 blef han anstäld som lärare
vid konstakademien. Bland hans
förnämsta arbeten, som utmärka sig genom stor
trohet och ett utomordentligt delikat
utförande, nämnas bilderna i Lundbyes och
Kaalunds fabelbok, återgifvandet af Carl
Blochs "Kristian den andre i fängelset"
samt den stora sviten, ett par hundra
blad "Taflor efter danska målare";
dessutom har han utfört ett större antal
förträffliga kromo-litografier.
Kiörboe, Carl Fredrik, djurmålare,
föddes i Christiansfeld (Slesvig) d. 1
juni 1799, son af en norsk der bosatt
köpman och en svenska. Efter faderns
önskan besökte K. Holland, Hamburg och
Altona, för att utbilda sig för handeln,
men fann detta kall mindre passande för
sitt skaplynne. Han fick slutligen faderns
tillstånd att begifva sig till sin morbror,
öfverdirektör Norling i Stockholm;
denne mottog honom välvilligt, gaf honom
undervisning i djuranatomi och
veterinärläkekonst samt understödde honom i
hans konstförsök. K. ingick nu som
kornett vid Jemtlands hästjägare sqvadron
(1829) och fortsatte derjemte sin
påbegynta konstnärliga bana, i det han målade
och liftografierade hästporträtt och
hästbilder ; först begagnade han pastellkritorna,
men öfvergick snart till oljefärgen.
Bedan 1831 möter K. som utställare i
konstakademien och hade 1829—31 utgifvit i
litografi två häften "Portraits des
che-vaux les plus celebres au håras royal a
I Strömsholm", jemte det han lemnade
hästporträtt för de tre första årgångarna af
, morbroderns "Tidskrift för hästvänner
och landtman" (1831—32). Snart derpå
(1833) befordrades K. till löjtnant vid
Jemtlands hästjägarekår och erhöll 1837
ryttmästaretitel. Uppmuntrad af det
bifall hans taflor rönte, beslöt han slutligen
att ensamt egna sig åt konsten, besökte
Berlin, återkom hem, men lemnade sedan
för alltid fäderneslandet. Det var i
Paris och under ledning af holländaren
Henning som K. nu utbildade den
konstnärliga delen af sitt fack; i det
anatomiska och vetenskapliga besatt han ju sedan
länge de mest solida kunskaper, som nu
förträffligt kommo honom till pass. Också
uppträdde han snart å Paris-salongen
med taflor som väckte uppseende,
"Hjort-jagt" (hallali de cerf, 1844), "Eäf fången
i’ snaran" (1846) m. fl. 1844 utförde han
också det präktiga "ryttarpoi trätt at
Karl XIY Johan" som nu fins å
Drottningholm. Mest bekant blef K. genom
taflan "Öfversvämningen" (första
exemplaret måladt omkr. 1850, sedan flere gånger
upprepad; originalet lär tillhöra museet
i Lille). Denna utmärkta tafla, mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
