Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kockkock - Kolderup, Amunda Bartholda Vilhelmina Mariana - Kolling, Harald Johan Frederik - Kolthoff, Erik Gustaf - Kondrup, Kathinka Jenny Helene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marintaflor till Hollands och Nordtysklands
utställningar.
Kolderup, Amunda Bartholda
Vilhelmina Mariana, norsk
operasångerska, föddes 1846 i Furnäs socken
i Hedemarken. 1872 reste hon till
Stockholm, der hon erhöll undervisning af
friherrinnan Adelaide Leuhusen. Två år
sednare lät hon höra sig med bifall i
Stockholm samt i Kristiania. Efter att
ytterligare ha utbildat sig i Wien under
R. Levys ledning, anståides hon 1875 vid
operan i Olmutz, efter en debut som
Leonora i "Trubaduren". Sedermera
uppträdde hon i Salzburg, Wurzburg,
Dessau och Mannheim, allestädes med
mycken framgång. Under vintern 1879—80
var hon anstäld i Aachen samt i
Mannheim och fr. 1 maj 1881 i Kassel. Med
af öfveransträngning bruten helsa
återvände hon året derpå till Norge och dog
i Kristiania den 28 sept. s. å. Hennes
sopran egde både styrka och behaglig
klangfärg och hennes dramatiska
uppfattning var intelligent och
karakterstro-gen. Hon hade förvärfvat sig en rik
repertoar af framstående operapartier:
Elisabeth i "Tannhäuser", Elsa i
"Lohengrin", Leonora i "Fidelio", Grefvinnan
i "Figaros bröllop", Valentine i
"Hugenotterna", Margaretha i "Faust", Mathilda
i "Vilhelm Tell", Alice i "Robert",
Judinnan i "Aida" m. fl.
Kolling, Harald Johan Frederik,
dansk skådespelare, född i Köpenhamn
den 29 april 1835, var först anstäld på
tobaksfabrik och debuterade 1857, då
kammarrådet Lange öppnade
Folketeatern i Köpenhamn. Här arbetade han
sig upp genom flit och talang till denna I
scens ypperste konstnär både i allvarliga
och komiska roller. 1869 engagerades
han vid kungl, teatern, men då han var
missnöjd med sin ringa användning der,
blef han efter en säsong löst från sitt
engagement och återvände till
Folketeatern, der han ännu i dag verkar med
oförminskad duglighet.
Kolthoff, Erik Gustaf, violinist. Han
vär född 1814. Fadren, major vid
Vermlands reg:te, var en skicklig
violinspelare, och flere karakteristiska
Vermlandspolskor, bland dem den bekanta
Jöss-härspolskan, lara vara af honom
författade. Sonen, först anstäld vid
Vermlands fältjägare, sedan vid faderns reg:te,.
var redan löjtnant (1839), då han utbytte
svärdet mot violinen och reste till Paris.
Här idkade han musikstudier under
flere-år, här spelade han i Stora operans och
Opera-comiques orkestrar. Från
krigstjensten tog han afsked 1844, för att helt
och hållet egna sig åt tonkonsten.
Sjukdom och hemlängtan äfvensom 1848 års
oroligheter påskyndade hans
återvändande-till fädernebygden. Dessförinnan hade
han dock vid Gräfenberg inhemtat
grundlig kännedom om vattenkuren och
ansågs för en skicklig hydropath.
Återkommen till Sverige, erhöll han 1850, på
kongl, befallning, en violinistpost vid
hofkapellet. Associé af musikaliska
akademien 1839. Han dog i Stockholm d. 24
okt. 1864, efter att under många år ha
kämpat mot ekonomiskt betryck och en
obotlig sjukdom, hvilket gjorde hans sinne
slutet och misstänksamt. Med
framgånglät han vid olika tillfällen höra sig som
solist å konserter i Stockholm. K. har
äfven gjort sig känd som öfversättare, i
det han från franskan till vårt språk
öfverflyttat: "Villars Dragoner",
"Advokaten Pathelin", den täcka
komedi-vådevillen "Berthas piano" (med musik af
Foroni), "Hin ondes memoarer" (med
kupletter af Randel) m. fl. teaterpjeser.
Kondrup, Kathinka Jenny Helene,
dansk bildhuggarinna, född d. 11 dec.
1851, blef redan som ganska ung H. V.
Bissens elev samt började från 1870
utställa debutarbeten, en byst m. fl.
Senare följde en rad olika figurer och
grupper, mest bilder från barnens lif, hvilka
utmärka sig genom lif och behag, t. ex.
"En gosse, som blåser på två flöjter"
(1875), "En gosse, som drager af sig
strumporna" (1878) och "En gosse, som lär
sig gå" (1881). Hon arbetar i marmor
med icke ringa skicklighet och har
skurit flera vackra kaméer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
