Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labatt, Leonard - Lablache, Luigi - Laccetti, Valerio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Labatt, Leonard, operasångare. Född
den 4 dec. 1838 i Stockholm. Egnade sig
till en början åt handelsståndet och
innehade åren 1863-67 chefskapet för en
modeaffär i Stockholm. Under tiden hade han
emellertid vid flere tillfällen väckt
uppmärksamhet med sin ganska kraftiga
tenorröst, såsom vid Harmoniska
sällskapets m. fl:s konserter. Sedan han vid
musikaliska akademien under Gunthers
ledning haft tillfälle att utveckla sin
stämma, beslöt han att på allvar beträda
konstnärsbanan och debuterade våren 1866
å Stora teatern som Pamino i
"Trollflöjten", hvilket hade ett engagementtill följd.
Han återgaf nu Masaniello (i "Den Stum.-1
ma"), Faust, Horace i "Sylvia", Armand
i "Vattendragaren", m fl. partier. Sin
bästa framgång vann han som Vasco de
Gama i Afrikanskan". 1868 lemnade han
Stockholm för att tillträda ett engagement
vid Dresden-opei an, hvilket dock blef af
kort varaktighet, i följd af teaterns
brand i september följande år.
Efter att under Wartels ledning i
Paris ha ytterligare utbildat sig, anstäldes
han vid hof operan i Wien och utöfvade
å denna scen under en fö!jd af år en
synnerligen flitig och fruktbärande verksam-1
het. Sedan hans kontraktstid vid Wien- [
operan utgått, vann han hösten 1883 fast
anställning vid operan i Stockholm och
stannade der till spel terminens utgång
följande år. Han reste nu till Holland,
der han engagerades vid en operatrupp,
som vexelvis uppträder i Amsterdam,
Rotterdam och Haag. Sedan februari
1885 är han jemväl truppens regissör.
Under sin anställning vid Wienoperan
gjorde L. vid olika tillfällen besök i
Stockholm, då han senast åren 1879 och 82,
uppträdde som gäst å operan.
Labatts begåfning har alltid legat åt
den s. k. heroiska genren. Der har hans
helst på de höga tonerna mäktiga och
klingande stämma, hans energiska
sångföredrag och hans i öfverensstämmelse
dermed präglade’ dramatiska begåfning
verksammast vetat att göra sig gällande.
Som hans lyckligaste partier räknas
derför Vasco de Gama, Eleazar ("Judinnan^,
Profeten, Radamés ("Aida", isynnerhet
i tredje akten), Harald Viking (i Hallens
opera med samma namn, hvilken rol han
kreerade 1883 i Stockholm) samt
framförallt Tannhäuser, med hvars
återgifvande Labatt spelåret 1883—84 beredde
sig hos oss en lika stor som välförtjent
framgång. Gift i Wien med Eugenie
Schulhoff.
Lablache, Luigi, italiensk operasångare,
föddes i Neapel den 4 december 1794.
Han vann sitt första rykte såsom
buffa-bassångare vid San Carlinoteatern i ,sin
födelsestad, men öfvergick senare till det
seriösa facket. Han var nu med växande
bifall an>täld i Palermo, Milano,
Venedig och Wien samt nådde sitt ryktes
höjdpunkt, då han 1830 kom till Paris.
Här stannade han till 1852, men företog
tidtals gästspelsresor till London och
Petersburg. Han afled 1856 i Neapel,
der han i följd af sin vacklande helsa
bosatt sig. L har i en "Méthode de
chant" nedlagt sira iakttagelser och rön
rörande sångkonsten.
Laccetti, Valerio, italiensk målare.
Han föddes 1836 i Abruzzerna. Lärjunge
af akademien i Neapel från 1855, vann
han der ett pris för perspektivmå^ing.
Han var en tid lärare i teckning för att
lifnära sig, men var senare nog lycklig
att kunna odeladt egna sig åt
målningskonsten, inom hvilken han särskildt som
djurmålare skapat sig ett namn. Han
begaf sig till Paris, der han i Salonen
utställde taflorna "Minne af
Fontainebleau", "Under stormen", "Efter
stormen", "Romerska campagnan" och "En
ny Orfeus", hvilka arbeten både
förvärfvade honom ära och förskaffade honom
riddarkorset. Men hans förnämsta arbete
är vChristus imperat", som 1883 var
utstäld i Rom och är ett resultat af ty ra
års ihärdigt arbete. L. har å sin stora
tafla framstält medeltiden i dess
karakteristiska hufvuddrag, hednaverlden som
vacklar, och den kristna fanatismen som
segrar. Planen är storartad och
utförandet verkligen fulländadt i några delar
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
