Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lenbach, Franz - Léonard, Herbert - Lepage, Jules Bastien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka dock icke höra till de bästa af hans I
arbeten. Verkliga mästerstycken i
karakteristik äro deremot porträtten af
Paul Heyse och hans hustru, baron v.
Schack, Moltke, Eichard Wagner, konung
Ludvig II af Bayern m. fl. Sedan 1874
bor han i Munchen.
Léonard, Herbert, framstående
belgisk violinspelare och lärare å sitt
instrument. Han föddes i Bellaire, nära
Liéges den 7 april 1819, och inträdde
vid Pariskonservatoriet 1836. Efter
fullbordade studier derstädes erhöll han
anställning såsom violinist, först vid Théátre
des Variétés, och senare vid Stora
operan. Han stannade derför i Paris till
1844, men begaf sig derefter på
konstresor, till dess han 1848 erhöll
anställning såsom lärare i violinspelning vid
konservatoriet i Bruxelles. Aren 1847,
51 och 59 gaf L. flera talrikt besökta
konserter i Stockholm. På de senaste
åren har L. varit bosatt i Paris, derhän
utbildat flera framstående lärjungar,
deribland några svenska, såsom Fridolf Book,
Anna Lang m. fl. L. har skaffat sig ett
namn äfven såsom tonsättare för sitt
instrument, men har väckt än större
uppseende för sina grundliga teoretiska arbeten
inom violinfacket. "École Leonard"
åtnjuter med skäl stort anseende i den
violinspelande konstnärsverlden. Sedan
1851 är L. ledamot af Svenska
Musikaliska akademien.
Lepage, Jules Bastien, den yngre
franska målarskolans främste
representant, var bondson från Damvillers i
Lothringen. Han föddes 1848, studerade vid
^Ecole des beaux arts under Cabanel, med
hvars konst hans egen dock hade föga
gemensamt, utstälde sin första tafla,
"her-därnes tillbedjan" 1873, vann följande år
medalj vid salongen för sin farfaders
porträtt, målade ute med löfverk som
bakgrund, och vann sitt stora rykte 1878
med taflan "Les soins", en utmärkt bild
af arbetarfamiljens middagshvila ute på
fältet. Med denna tafla hade dess
mästare intagit en hög rang bland
Frankrikes konstnärer, för hvilkas yngre skara
han nära nog blef en slags chef. Sitt
vunna rykte uppehöll han genom sina
senare taflor, "Potatisskörden" (1879),
"Jeanne áJ Arc" (1880, en ypperligt
karakteriserad bild), "Fader Jacques" (1881),
"Tiggare" (1882), "Kärlek i byn" (1883),
och "Smedjan i Damvillers (1884).
Bastien-Lepage upptog Millets mantel
såsom framställare af franskt bondfolk,
men i uppfattningen liksom i det
tekniska stod han helt och hållet på egen
mark. Haijs bilder äro af en osökt
naivetet, skildrade så rättfram och
okonstladt som det gerna är möjligt, men
likväl genomandade af den friskaste
konstnärlighet. Som porträttmålare uppträdde
han äfven med största framgång. Han
nedlade på sina porträtt, som ofta voro
helt små dukar, den mest i detalj gående
omsorg. Bland dessa porträtt märkas
i synnerhet bilderna af prinsen af
Wales, af Albert Wolff och det kända
profilporträttet af Sarah Bernhardt. Voro
dessa bilder små till formatet, så
uppvisade de likväl en mäktig konstnärs
individualitet, en originel, ibland storslagen
uppfattning och det finaste utförande.
Sina stora taflor målade han alltid under
bar himmel, bredt och kraftfullt,
föraktande alla konventionella föreskrifter och
litande endast på sin egen blick och sin
egen smak. Hans teknik visade fram
flera egendomligheter, som gjorde hans
taflor mindre populära bland den stora
allmänheten än hvad de borde blifvit till
följd af de ämnen, han valt. Det nya i
hans metod att måla ute. — denna metod
som tack vare i synnerhet hans föredöme
sedermera blifvit så allmän, ja blifvit nära
nog en regel — gjorde också att
publiken ej alltid kunde uppskatta förtjensterna
i hans taflor, dertill voro dessa allt för
olika hvad man var van att se. Af
impressionisterna tog Bastien-Lepage rätt
mycken lärdom, men han blef aldrig
impressionist i egentlig mening. Man
förebrådde honom tvärtom att han
utarbetade detaljerna på sina taflor med sådan
omsorg, att de störde totalverkningen.
Bastien-Lepage målade äfven små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
