Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leu, August Wilhelm - Leuhusen, Aurora Amalia Adelaide Valerius - Levasseur, Nicolas Prosper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande af dessa icke norska taflor höra:
parti vid Berchtesgaden, der Hohe GÖU
(1859), die Engstlenalp m. fl. dylika vyer
från Schweiz och Italien.
Leuhusen, Aurora Amalia
Adelaide Valerius, sångerska, porträtt
målarinna. Född i Stockholm den 1 december
1828. Bedan tidigt visade hon håg för
musik och målning. Hennes musikaliska anlag
förkofrades genom sånglektioner för Berg
och Gunther. 1852 företog hon af
helsoskäl en resa till Dresden. För att förströ
sig, sysselsatte hon sig med att i der
varande galleri kopiera utländska mästares
arbeten. S. å. på hösten kom
underrättelsen att hennes fader, kanslirådet J.
D. Valerius, den utmärkte skalden,
aflidit. Hon beslöt nu att stanna
utomlands. Några konstnärer uppmanade
henne att ytterligare utbilda sina rika
musikaliska anlag, och sedan hon
återvunnit sin helsa, studerade hon i
Leipzig sångkonsten för fru Fanny Schäfer
och sedermera för Rellstab i Berlin. Hon
fortfor att flitigt utöfva målarekonsten i
för sitt nöjes skull, utan att ha häruti |
åtnjutit någon undervisning. Under en
vistelse i Halmstad 1858 ombads hon af
häradshöfding Tornérhjelm att gif va
sånglektioner åt en ung nittonårig småländsk
landflicka, hvars ovanligt sköna röst
ådragit sig hans uppmärksamhet vid
sommarmarknaden i Ljungby. Hon åtog sig
detta uppdrag med mycket nöje. Den
lilla flickan inackorderas hos henne i
Halmstad. Under fröken Valerius’ erfarna
ledning gjorde hon förundransvärda
hastiga framsteg i sång, hvarpå’ hon kunde
öfverlemnas åt tonsättaren Franz
Ber-wal i Stockholm, hvars elev hon nu blef.
Den unga flickan var — Christina Nilsson.
Sedan fröken V. 1858 ingått äktenskap
med kommendörkaptenen vid flottan frih.
Axel Reinhold Leuhusen, bosatte hon
sig i’ Göteborg, der hon begynte egna
sig åt sångundervisning, men fortsatte
under utrikes resor sina egna studier
i sång för prof. Wartel i Paris samt i
målning för Lindenschmidt i Munchen.
Det var under en af dessa resor hon
öfverförde till Paris sin elev och
skyddsling Christina Nilsson och derigenom
åt den lyriska konsten räddade denna
verldsberömda sångerska. 1870 flyttade
hon till Stockholm, der hon fortsatte med
att lemna undervisning i sång, hvarvid
hon till utlandets sånginstitut och
mästare samt till scenen befordrade flere
skickliga elever, såsom fruarna Thekla
Falck-Hofer ,Julie Montgomery, f. von
Axelson, fröknarna Kolderup, Sooth m. fl.
I följd af afund och intriger fann hon
icke skäl att vidare fortsätta med
sångundervisningen i Stockholm, utan
begaf sig på våren 1874 till Dresden för
att på allvar egna sig åt målning
under James Marshalls ledning. Hon följde
honom, jemte några af hans utmärktaste
elever, till Florens, der hennes
konststudier fortsattes under en längre tid.
Under de senare åren har frih L. varit
bosatt dels i Göteborg, dels i
Helsingborg, der hon målat en mängd porträtt,
af hvilka åtskilliga varit offentligt
utstälda i Stockholm; de ha vunnit
berättigadt erkännande så väl för en slående
porträttlikhet som en mjuk teckning och
varm färg. Göteborgs konstmuseum
förvarar ett minne af hennes studievistelse
i Florens: "Judith" (kopia efter, Varotari).
Levasseur, Nicolas Prosper, fransk
bassångare. Född 1791 i Picardie..
Fadren var landtman. Sexton år gammal
ingick han i Paris-konservatoriet och
blef Garats lärjunge samt väckte redan
nu uppseende med sin sköna stämma och
sitt eleganta sångföredrag. 1813
debuterade han på Stora operan i "La
cara-vane" med utomordentlig framgång.
Van vid den italienska skolan kunde
han dock icke finna sig i operans
dåvarande repertoar, hvarför han 1816
begaf sig till London, och lät der höra sig.
När han derefter återvände till Stora
operan fick han endast biroller, hvarför
han skaffade sig utkomst genom att gifva
konserter, hvilka beredde honom en
betydande konstnärlig framgång. 1822
reste han till Milano. Här anförtrodde
honom Meyerbeer baspartiét i sin opera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
