- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
316

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind-Goldschmidt, Jenny Maria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"den svenska näktergalens" triumfer i
Berlin. Allt nog, ryktet om Jenny Lind
flög som en löpeld öfver Europa.

Hon återvände nu till Sverige och rönte
vid sin ankomst till Stockholm den 13
maj 1845 ett mottagande, värdigt en
drottning. Det var under detta
gästbesök hon bl. a. uppträdde f. f. g. som
Marie i "Regementets dotter", en på en
gång frimodig, hurtig och innerlig
prestation, som framkallade ett ändlöst jubel.

I juli s. å. finna vi henne åter på tysk
botten och nu följde en serie
gästuppträdanden å tyska scener, det ena mera
glänsande än det andra. Med samma
entusiasm emottogs hon i London.
Medaljer slogos öfver henne, tonkonstens
stormän, en Spohr, en Mendelsohn, en
Schumann höljde hennes konstnärsskap och
hennes person med de mest smickrande
loford. Under vintersäsongen 1847—48
aflade J. L. ett minnesrikt besök i
Stockholm, för att sedan åter begifva sig ut
på konstnärsfärder, hvilka utsträcktes till
Nordamerika. Öfverallt emottogs hon
som sin tids största sångerska, med en
hyllning och entusiasm utan like. 1850
deltog hon i de galakonserter, som
gåfvos om våren i Stockholm till firande af
kronprins Karls förmälning.

1851 gifte sig Jenny Lind i Boston med
pianisten och tonsättaren Otto
Goldschmidt och har efter resorna i Amerika
varit bosatt först i Dresden, sedan, under
en längre följd af, år i en förtjusande
villa invid London, delande sin tid
mellan det lyckligaste familjelif kristlig
omtanka om menniskors väl och sin alltjemt
med innersta trohet omfattande konst, i
hvilken hon med råd och dåd varit
mången till gagn. Att bl. a. Louise Michaeli
af henne erhållit mången anvisning i
sångkonstens innersta väsen, torde ej
vara en obekant sak.

I London har Jenny Lind vunnit och
bibehållit ett anseende sådant som endast
de främsta bland Englands qvinnor åt
njuta. Hennes deltagande i det
offentliga musiklifvet har under vistelsen i
England varit egnadt åt större
oratoriekonserter och konserter för välgörande
ändamål. Då det Händelska oratoriet i
England intager den förnämsta platsen
i det offentliga musiklifvet derstädes, så
var det för detsamma en utomordentlig
vinst, att förvärfva en sångerska, som så
med uttryckets hela makt och med det
erfarna och pröfvade sinnelagets
medvetande om betydelsen af detta slags
musik, kunde återgifva densamma. Men
hennes föredrag af Handel har derför
ej varit inskränkt till de rent andliga
kompositionerna, hennes sång i hans
Acis och Galathea och likartade verk
prisas i jemnhöjd med hennes "Jag vet
att min förlossare lefver" ur Messias,
liksom med hennes äfven i Sverige väl
kända föredrag af "På starka vingar" ur
Haydns Skapelse.

Vi skulle kunna beledsaga den tyvärr
alltför ofullständiga skildring af Jenny
Linds skiftesrika lefnadsbana vi här
tecknat med många karakteristiker öfver
hennes konstnärsskap. Aldrig i mitt lif —
yttrade Mendelsohn-Bartholdy — har
jag påträffat någon så ädel, så äkta, så
sann konstnärsnatur som Jenny Linds.
Naturanlag, studium och innerlig känsla
har jag ingenstädes funnit så harmoniskt
förenade som hos henne.

En af hennes fordna kamrater från vår
operascen, en sedan länge värderad
sånglärare, skildrar henne sålunda:
»Naturen hade begåfvat J. L. med en
särdeles sympatisk stämma — en hög
sopran med nordisk klangfärg så att
säga, men som hvarken egde någon stor
volym eller vidsträckt omfång. Svagast
var mellanregistret och tonerna f, a, g
t. o. m. något beslöjade, deraf att
bröstregistret under hennes yngre år blef för
högt uppdrifvet. Hennes tekniska
färdighet var lika utmärkt som drillen var
ren och perlad; tonansats, artikulation
och frasering — allt var prägladt af
fulländadt mästerskap. Få sångerskor ha
i fråga om objektivitet i framställningen
kunnat mäta sig med J. L. och få ha
också som hon förstått att adla den
komposition hon hade utfört. Hvad angår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurkonst/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free