Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund, Sigurd Harald - Lundbergh, Bernard Adam Fredrik - Lundbye, Johan Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16 jan. 1823 (son af skådespelaren vid
Kongl, teatern derstädes Kristian Lund
och Katharine Kristine Heckel). Elev
vid nämda teater 1832, sekunddansör
1846, premierdansör 1849, förste
solodansör 1853; ballettmästare och
premierdansör vid Kongl, teatern i Stockholm
1856-62.
Utom flere å sist nämda scen uppförda
dansdivertissementer har Lund
komponerat balletter till "Elfjungfrun", "En
midsommarnattsdröm", "Gustaf Wasa",
"Muntra Fruarna", "Preciösa",
"Trubaduren" m. fl.
Gift första gången i Köpenhamn 1852
med Hansine Leonardine Hansen; andra
gången med föregående.
Lundbergh, Bernard Adam Fredrik,
operasångare. Föddes i Stockholm den
11 mars 1823, genomgick en kurs vid
Teknologiska institutet samt erhöll
äfven undervisning af d. v. rektorn C.
J. L. Almqvist, den ryktbare
skriftställaren. Som han äfven tidigt röjde
ovanliga musikaliska anlag, erhöll han
en god bildning inom tonkonstens
område. Sina första steg i verlden tog han
såsom graverare i koppar hos gravören
C. G. Lundgren, men öfvergaf snart
denna art af de sköna konsterna, för att helt
•egna sig åt en annan af dem: musiken.
Såsom musiklärare slog han sig 1844 ned
i Norrköping. Här gjorde han
bekantskap med öfverstekammarjunkaren grefve
E. F. von Saltza. Lundbergh hade satt
musik till ett poem af den gamle grefven
och detta gjorde, att han uppsöktes och
mycket omhuldades af denne. Grefve
Saltza uppmuntrade hans väckta håg för
den sceniska konsten. Sedan han med
framgång uppträdt å ett
sällskapsspektakel i titel partiet i "Fra Diavolo",
beslöt Lundbergh att på allvar välja den
sceniske artistens bana. På den ofvan
nämde gynnarens rekommendation
antogs han vid kungliga teatern 1846 och
debuterade derstädes den 29 maj s. å.
som "Fra Diavolo". Under de många
år, han alltsedan var anstäld vid vår
första lyriska scen var han densamma
till stor nytta, hvilket ådagalägges af de
ganska olika roller han utförde.
Sålunda spelade han, utom Fra Diavolo,
Figaros roll i "Figaros bröllop" och i
"Barberaren i Sevilla", Mazettos i "Don Juan",
Budolf i "Sömngångerskan" m. fl.
Förutom dessa utförde äfven Lundbergh
åtskilliga mera betydande talroller, t. ex.
Ambjörn i "Torkel Knutsson", Mowbray
i "Bichard II", Olaus Petri i "Dagen
gryr", Selim i "Enleveringen ur seraljen",
och till hvilka jemväl kunna räknas
Simeon i "Josef uti Egypten" samt Ludvig
XI i "Quentin Durward". Af dessa alla
roller voro Figaros och Simeons de
förnämsta. I det sistnämda partiet närmade
han sig till och med ett verkligt
mästerskap. Han måste 1875, i följd af
sjuk-ilighet lemna teatern. I följd af en
olyckshändelse afled han å Serafimerlazarettet
i Stockholm den 18 april 1877. Bernhard
Lundbergh var en äkta konstnärsnatur
med få af denna naturs skuggor, men
med alla dess glänsande dagrar. Af
I kamraterna var han mycket afhållen, och
I att han äfven hade vunnit utom teatern
en stor och tillgifven vänkrets, visades
vid den fest, som till hans ara
anordnades, då han 1873 fylde 50 år. Han var
dessutom en mycket besläst man och
efterlemnade uppteckningar om k. teatern.
Lundbye, Johan Thomas, utmärkt
dansk djur- och landskapsmålare, föddes
den 1 sept. 1818 i Kallundborg. Bedan
som liten gosse visade han så afgjord
konstnärlig begåfning, att fadern, en
högre officer, fann det riktigt att skaffa
honom regelbunden undervisning i
teckning. Vid en ålder af knapt fjorton år
blef han elev af konstakademien och
studerade under den ofvannämde
historie-målaren J. L. Lund. Ungefär samtidigt
började han måla under djurmålaren
Christian Holm och utförde redan vid
den tiden en mängd studier och
teckningar efter naturen, hvilka så godt som
alla buro vitnesbörd om hans ovanligt
fina uppfattningsförmåga och
utomordentliga formsinne. Om sommaren ströfvade
I han gerna omkring i trakten af Fred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
