Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madrazo - Madsen, Frederik Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Madrazo, spansk målarfamilj. Dess
stamfader var Don José y Agudo
Madrazo, född 1781, död 1859, framställare
af religiösa och antika ämnen i en stil,
som närmade sig den davidska. Don José
var en ansedd konstnär på sin tid och
har uträttat mycket för sitt lands konst.
Tre hans söner och två sonsöner äro
ansedda konstnärer, sönerna Federico, Juan
och Luis, samt den förres söner
Bai-mundo och Kicardo. En fjerde son till
José, Pedro, är skald och
konstskriftställare.
Federico Madrazo, född 1815 i Rom,
historie-, porträtt- och genremålare af
första ordningen, började efter grundliga
studier för sin fader och i Paris som
religiös målare, alstrade utmärkta porträtt
och öfvergick sedermera till genren ur
det moderna lifvet. Hans tekniska
fär-dighet är lysande. Han är företrädd i |
Versailles af en historiemålning,
"Gottfried af Bouillon utropas till konung af
Jerusalem".
Den andre brodern Juan är professor
i arkitektur i Berlin.
Den tredje Luis är historiemålare, har
vunnit utmärkelse i Paris och är
hufvudsakligast känd genom sin tafla: "Den
heliga Cecilias bisättning i Roms
katakomber".
Af Federico Madrazos söner är
Raimundo mest känd både i Spanien och i
Paris, der han utställer sina nya arbeten.
Han är född 1841 i Eom, var sin faders
lärjunge och har svingat sig upp till en af de
mera bemärkta konstnärerna i vår tid.
Han målar porträtt och moderna
genrebilder, båda delarne med samma
öfverlägsna mästerskap. I sina
damporträtt, som någon gång synes en närsynt
granskare allt för jemt och glatt målade,
vet han att lägga ett förtjusande behag
och en själfullhet, som är högst ovanlig.
Genrebilder har han utfört många,
flertalet kända öfver hela Europa:
"Andalu-sisk sångerska", "Pierzette" och andra
karnevalstyper, utförda i den mest
behagfulla färgskala med ljuset uppdrifvet
till en otrolig höjd och med den mest
pikant graciösa teckning. Hans i
stämning, komposition och utförande lika
mästerliga lilla genretafla rUppbrottet efter
maskeraden" representerade på 1878 års
verldsutställning i Paris sin mästare.
Hans broder Ricardo, äfven lärjunge
af fadern, har skapat sig ett namn genom
sina elegant utförda aqvareller.
Madsen, Frederik Christian, dansk
skådespelare, född i Köpenhamn d. 6
oktober 1834, kom först i urmákarelära.
Efter att å yrkets vägnar hafva uppehållit
sig fyra ■ år i Schweiz, återkom han till
sitt fädernesland, der han med framgång
spelade komedi i åtskilliga privata
sällskap, hvilket hade till följd att han lät
engagera sig af direktör M. Y. Brun, som
med sitt sällskap vid den tiden gaf
föreställningar i hertigdömet Slesvig.
Madsen uppträdde första gången offentligt d.
3 september 1856 på teatern i Haderslev..
der han gjorde stor lycka, spelade
derefter under ett par säsonger på
sommar-teatarn på Alhambra vid Köpenhamn och
blef här engagerad af kammarrådet Lange,
som hade öfvertagit ledningen af
Folke-theatret i Köpenhamn.. Har gjorde han
en högst olycklig debut d. 9 sept. 1859
som Julian i;; Marmorkvinderne", men i
en mindre roll i en "Oldgesell" tog han
revanche för sitt nederlag, och det dröjde
icke lång tid, innan han blef
köpenhamnarnes gunstling som den bästa
skådespelare i farsen. > I denna riktning gick
Madsen långt; med sin ovanligt rika
dramatiska begåfning skulle han på kgl. teatern
kunnat bli något stort, men
nationalsce-nen var blind för hans utmärkta förmåga
och hans uppgift inskränkte sig till en
mängd farsfigurer, som gjorde honom
ovanligt populär och mycket omtyckt
Efter att första gången ha varit gift med
en dotter till kammarrådet Lange, ingick
han 1869 äktenskap med skådespelerskan,
enkefru Caroline von der Becke, en dotter
till kompositören H. C. Lumbye, och
verkade under en följd af år dels på
Folke-theatret och dels på Kasino, tills han
under sina sista lefnadsår tog engagement hos
direktör Rasmussen, som med sitt säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
